När den fyraåriga tekniska utbildningen skrotades skapades ett tomrum. Glappet blev för stort mellan rena yrkesutbildningar och högskoleingenjörer.
— Det var ett stort misstag av den förra regeringen att avskaffa den. Det är huvudorsaken till att vi i dag har en skriande brist på ingenjörer, säger skolminister Jan Björklund (fp) till Dagens Nyheter.
Han vill återinföra gymnasieingenjörsutbildningen.
Så då jublar väl byggarbetsgivarna?
— Nej, säger Lars Tullstedt på Sveriges Byggindustrier.
— Jag känner en tveksamhet.
Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) har på senare år utökat antalet platser. Och där är företagen med i styrgrupperna, de påverkar kursinnehåll och antal platser. Utbildningen kan snabbt anpassas efter branschens behov. Den vill BI inte bli av med.
Yrket har förändrats och högre krav ställs på byggchefer. Det är därför inte längre lika lätt att klara sig med fyra gymnasieår.
— Vi har länge hävdat vikten av kompetensförsörjning av arbetsledare men jag är tveksam om detta är rätta vägen, säger Lars Tullstedt.
— Det är fel benämning att kalla det ingenjör. Med dagens mått och med en internationell jämförelse stämmer inte det.
På måndag kommer gymnasieutredningen med sitt förslag. Och Lars Tullstedt har förhoppningar om att få se en breddning av yrkesprogrammen så att elever kan erbjudas möjligheter att förbereda sig för vidare studier.
— Det såg mörkt ut när gymnasieutredningen tillsattes med uppdraget att skapa studieförberedande utbildningar, yrkesutbildningar och den nya gymnasiala lärlingsutbildningen. Med de nya signalerna från Björklund kan vi säkert gå vidare i våra tankegångar att bredda utbildningen till att även erbjuda studieförberedande utgångar.
