Byggvärlden har låtit branschprofiler summera byggåret 2021 och samtidigt dela med sig av önskningar inför nästa år.
Tomas Emanuelsson, ordförande, Byggnads Väst
Hur tycker du att byggåret 2021 har varit?
– Det jag tar med mig från byggåret 2021 är givetvis det glädjande att marknaden inte sviktar trots Covid-19 pandemin. Sedan känner jag att vi fått upp ögonen på politiker och beslutsfattare när det gäller de problem som finns i branschen. I första hand problemen med långa entreprenadkedjor och hur det säljs entreprenader mellan företag. Många entreprenader och byggkontrakt säljs vidare utan att företaget som säljer gjort en enda arbetstimme i projektet. Det skapar en grund för den kriminalitet som vi vet finns i branschen.
– Detta har även under det gångna året verifierats av olika myndigheter. En personlig fundering är hur stat, region eller kommun som köper entreprenader genom lagen av offentlig upphandling tänker. Vem är det som får betala när entreprenaderna säljs vidare? Är det beställaren som betalt för mycket, eller är det de som utför arbetet som får betala genom dåliga villkor och låg lön. Det är en av många frågor som vi på Byggnads Västs ställt oss under 2021. Att dessa frågor fått utrymme under 2021 gör att jag ser en möjlighet till ett positivare 2022
Vad önskar du dig av byggåret 2022?
– Önska är lätt. Jag ser stora möjligheter i att den diskussion om seriositet som startat inom branschen under 2021 gör att vi kan nå framgång med vårt arbete med ordning och reda under 2022. Jag ser att den åtgärdskommission som vi i Byggnads startat tillsammans med Byggföretagen blir framgångsrik och skapar en starkare och sundare bransch. Jag hoppas att våra stora, klassiska företag tar tillbaka initiativet genom att anställa egna yrkesarbetare. Sedan hoppas jag självklart att vi inom Byggnads tillsammans med arbetsgivarna stärker upp den traditionellt breda och välutbildade yrkesarbetaren och får ordning på rekryteringen av nya yrkesarbetare till branschen. Som jag känner nu ser jag positivt på 2022. Det blir året då vi i branschen gemensamt bygger upp den svenska byggbranschen som bygger på duktiga och kompetenta yrkesarbetare.
Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke
Hur tycker du att byggåret 2021 har varit?
– 2021 har präglats av tre teman: het konjunktur, problem med leveranskedjor och hastigt stigande priser samt växande insikt inom branschen om den kolossala omfattningen av fusket hos framförallt östeuropeiska bolag.
Konjunkturen: Även om det puttrat på bra under hela pandemin så har trenden varit fortsatt stark under året. Bostadsbyggandet i termer av byggstarter närmar sig toppnivåer vilket både roar och oroar. Det finns tecken på överproduktion av hyresrätter i södra och västra Sverige och samtidigt ett för litet utbud av villor och bostadsrätter, i hög grad som en följd av olycklig politisk styrning från kommunerna. Eftersom alla gagnas av en jämn byggtakt i linje med hushållens långsiktiga efterfrågan vore det bra med en viss eftertanke hos beställare, finansiärer och kommuner.
Stigande priser: Stigande priser och leveransproblem har nog många känt av under året. Just nu råder stor osäkerhet framåt. För vi en ny våg av nedstängningar till följd av pandemin leder till både till nedkylning av ekonomin samtidigt som vi får nya problem med leveranskedjor.
Fusket: Efter Byggmarknadskommissionens nulägesanalys som presenterades i september kan ingen längre förneka att branschen har ett enormt problem med företag, framförallt från Östeuropa men också svenska ”frontföretag” som fuskar systematiskt med löner, trygghetsförsäkringar, skatter och sociala avgifter. Veidekke har själva gjort cirka 40 fördjupade bolagsutredningar av östeuropeiska bolag där vi jämfört de uppgifter man lämnar i årsredovisningen, utstationeringsregistret, ID 06, Fora och Lösen och har hittills inte funnit något företag som ens är nära att göra rätt för sig. Detta snedvrider givetvis konkurrensen och gör att seriösa företag inte kan konkurrera på lika villkor. Jag är personligen en hel del irriterad över att det tagit så lång tid att erkänna problemets omfattning och att förhållningssättet fortfarande i så stor utsträckning präglas av attityden att det är ”någon annan” som ska göra något. Nu är det dags för Byggföretagen, de större byggbolagen, byggfacken men också beställarna – inte minst de offentliga som hycklar alldeles beklämmande i dessa frågor – att tillsammans kavla upp ärmarna och vidta åtgärder. Byggmarknadskommissionen kommer med sin slutrapport den 25 januari. När den landat är det dags för ett samordnat agerande.
Vad önskar du dig av byggåret 2022?
– Nya bostadsministern har rivstartat med intressanta och kanske också oväntat tydliga besked att han vill fokusera på byggfusket samt de bostadssociala frågorna. Om detta följs av handling kan det bli ett intressant år. Jag hoppas att Johan Danielsson och regeringen banar väg för ändrad lagstiftning när det gäller sekretessregler, lagen om offentlig upphandling samt konkurrenslagstiftningen så att myndigheterna blir mer effektiva när det gäller att jaga fusket med skatter och sociala avgifter. Jag hoppas att man avdelar större resurser till Skatteverket och Arbetsmiljöverket så att man skärper sina inspektioner.
– Arbetsmiljöverket måste få i uppdrag att inte bara registrera utan också kontrollera lämnade uppgifter i utstationeringsregistret och vidare är det dags att sätta tummen i ögat på Trafikverket och andra offentliga beställare. Idag hycklar man med vackert skrivna policys för att i nästa stund prioritera lägsta pris och de facto favorisera rena skurkföretag. Så kan det inte fortsätta. Vidare hoppas jag att politiken skiftar fokus från byggvolymer till det bostadssociala perspektivet, det vill säga hur unga och andra svaga grupper ska kunna få tillgång till lämpliga bostäder. Bostadsbristen i volymtermer är snart bakom oss. Nu handlar det om att lösa de grundläggande problemen och det kräver andra åtgärder än de vi sett hittills. Om valåret han bidra till en sån förskjutning av perspektiven så kan det bli ett intressant år.
Så här tycker andra branschprofiler och ytterligare några här.
