Nu gäller det för byggherrarna att leva upp till kraven, vilket i allra högsta grad påverkar byggbranschen. På en hearing anordnad av Energimyndigheten i september diskuterade företrädare för branschen den svenska strategin för nära-noll-energibyggnader. Förslag på vässade krav presenterades och det var få som protesterade. Förklaringen kan vara det viktiga ordet ”nära”. I nära-nollenergibyggnader är noll inte ens nära noll, utan kraven gäller en halvering av dagens energikrav. För ett hus i Stockholms klimatzon innebär det 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det borde inte bli några problem, det är både beställare och byggare ense om. Sådana hus produceras redan. Men branschen behöver få snabba besked om det verkligen är denna nivå man ska förhålla sig till. Dessutom bör skärpningen successivt föras in i byggreglerna med etappkrav. Senast den 18 oktober ska förslaget vara klart. Sedan blir det remisshantering och proposition våren 2011. Byggprojekt är ofta långa, det gäller att redan nu förhålla sig till de skärpta kraven. Det är snabba puckar! I västra Sverige har man fått fart på nyproduktionen av lågenergihus, 5 procent av det som byggs är låg-energihus. Erfarenheten finns alltså, men vi står ändå inför stora utmaningar. För byggföretagen gäller det att minska produktionskostnaderna och bygga säkra hus med en god innemiljö – både varma sommardagar och kalla vinterdagar. Det gäller att skapa enkla lösningar som de boende kan hantera, så att effekten inte blir den motsatta – en ökning av energianvändningen. För byggherrarna gäller det att efterfråga lågenergihus och inte minst informera de boende om hur husen fungerar. Byggherrar och byggföretag har alltså ett viktigt gemensamt uppdrag: att arbeta för en hållbar utveckling. För detta behövs mer kostnadseffektiva metoder, enklare lösningar och systemsyn. Om detta finns det gott hopp. Branschen gör sig redo.
