Tyréns genomför för tillfället en fallstudie i Södra Värtahamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Området är drabbat av såväl industribuller från hamnen som buller från vägtrafik och spårtrafik. Målet är att ta fram en modell för hur man genom en interdisciplinär metod kan integrera ljudkvalitetskriterier inom ramen för stadsplanering, samt ta fram konkreta exempel på hur man kan skapa innovativa lösningar.
– Eftersom bullernivån inte får överstiga 55 decibel vid nybyggnation går det egentligen inte att bygga någonstans i stadskärnorna. Det blir också svårt att förtäta städerna i industri- och hamnområden, säger Björn Hellström.
För att klara buller kraven blir resultatet ofta att man bygger kontor som en skyddande mur eller slutna kvarterslösningar där lägenheterna får en tyst sida. Dessa lösningar kan, enligt Björn Hellström, bli en ”tvångströja” och få negativa effekter för stadens arkitektoniska utformning.
Men det finns andra alternativ för att minska buller. I Frankrike har man exempelvis god erfarenhet av växtkassetter. Dessa växtbeklädda skärmar är frikopplade från fasaden för att undvika fuktproblem. Viktigt att betona är att det inte är växterna i sig som är absorberande utan det är den bakomliggande konstruktionen som har en dämpande funktion.
– En annan variant är att utnyttja själva fasaden som absorbent. Bakom den perforerade plåten placerar man exempelvis ett polyestermaterial som är gjort av återvunnen plast från exempelvis PET-flaskor.
För att minska främst trafikbullret kan man utforma torg och gator som ”shared spaces”. Det innebär att man tar bort trottoarer och integrerar trafiken i det offentliga rummet.
– Det finns undersökningar som visar att bilisterna kör långsammare och visar större hänsyn i sådana här miljöer. Att undvika huvudgator och istället sprida ut trafiken på många olika gator gör också att bullernivån minskar, säger Björn Hellström.
En annan metod som ska testas är att man lägger till ljud via högtalare. Ljudtillägget har en dubbel funktion, dels maskerar det trafikbruset och dels tillförs auditiva kvaliteter.
– Det handlar om att främja positiva ljud, att lyfta fram platsspecifika ljud som stödjer platsens funktioner och rumsliga kvalitet, exempelvis naturljud.
Klas Groth, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret, är involverad i utformningen av Södra Värtahamnen. Han välkomnar nya lösningar på bullerproblematiken.
– Då uppstår helt andra möjligheter att lösa bostadsfrågan. Vi behöver hitta nya vägar eftersom det behövs fler bostäder. Hamnar erbjuder attraktiva lägen vid vatten och är miljöer vi gärna bygger i om man hittar sätt att dämpa industribullret.
Fallstudien ingår i projektet Stadens ljud – samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet. Studien är finansierad av Delegationen för hållbar stadsutveckling.
