Sverige Byggers byggstartsindex är ett mått där 12-månadersperioden till och med januari har jämförts med samma period föregående år. Det är värdet av verkliga byggstarter som jämförs. Byggstartsindex visar ett trendbrott, eftersom tillväxten stigit 19 månader i rad, men nu sjönk från 35 till 28 procent. Så vi verkar vara på väg mot en långsammare ökningstakt, även om det fortfarande är starka siffror. För det är en stark byggkonjunktur. Projekteringsindex, som mäter vilka projekt som är i planeringsstadiet, indikerar också att tillväxttakten avtar. Det måttet visar nu 15 procent för samtliga sektorer och län. Kartan till höger visar byggstartsindex län för län. Några län har negativa siffror. I några fall beror det på ett starkt byggande tidigare, som är svårt att matcha nu. Så är det till exempel i Kalmar, som hade tre stora sjukhusprojekt i jämförelseperioden. Uppsala har klarat sig bra genom krisen – utan någon riktig dipp – och har därför ingen tillväxt nu. Det är Jämtland som visar starkast tillväxt med 55 procent. Storstäderna går också bra, särskilt bostadsbyggandet. Och det är bostadsbyggandet som lyfter hela byggkonjunkturen, den sektorn har ett byggstartsindex på 67 procent. De stora byggbolagen, som nyligen släppt kvartalsrapporter, ser en fortsatt god bostadsmarknad med stabila priser. Efterfrågan är i grunden så stark att stigande räntor och politiska försök att bromsa prisutvecklingen inte hindrar bolagen från att öka takten i bostadsbyggandet. Även Prognoscentret ser i analysen till höger goda chanser för fortsatt bra bostadsbyggande. Svagaste kategorin är lokaler med ett minus på 3 procent. I den kategorin finns bland annat sjukhus och skolorbyggande som inte är lika konjunkturkänsligt och har kunnat hålla mer stabila nivåer genom lågkonjunkturen.
ANALYS. Bolånetak, stigande räntor och debatt om bostadsbubbla. Ingenting verkar kunna sätta stopp för konjunkturlyftet i bostadssektorn.