Vi vill kunna erbjuda konsumenter klimatsmarta bostäder och infrastruktur, men för att kunna göra detta med full kraft är vi beroende av varandra, skriver företrädarna för Betonginitiativet i en gemensam debattartikel.
Samtidigt som det 23:e klimattoppmötet gick av stapeln i Bonn i december så kom den nedslående rapporten* som pekade på att de globala utsläppen av koldioxid återigen väntas öka. Trots att Sverige i sammanhanget är ett relativt litet land så har vi möjligheten att göra stor klimatmässig skillnad. Detta gäller inte minst i frågan om framtidens betong.
Nästan överallt i våra samhällen har materialet betong gjort samhällsbyggandet möjligt. Betong är ett fantastiskt material som idag inte rakt av går att ersätta, då det inte finns några reella alternativ som har betongens egenskaper. Betongen bidrar dock med stora koldioxidutsläpp, framförallt från cementtillverkningen.
Vi som på olika sätt arbetar med, beställer, tillverkar och upphandlar betong har bestämt oss för att förändra detta. Vi tar nu ledartröjan i att utveckla och skapa förutsättningar för framtidens klimatneutrala betong. Därför har vi startat Betonginitiativet. Ett initiativ som är en gemensam plattform för alla betongaktörer, byggare, beställare och kommuner som vill vara med och öka takten i arbetet mot klimatneutral betong.
Sverige står inför två stora utmaningar. Vi ska bygga historiskt stora volymer av både infrastruktur och bostäder, och vi ska ställa om vårt samhälle till att bli klimatneutralt till 2045.
Hur vi ska kunna förena dessa två utmaningar och samtidigt göra det med bibehållen konkurrenskraft är ingenting som politiken enskilt kan åstadkomma. Vi måste hitta lösningar gemensamt där politik, akademi och näringsliv samverkar.
Därför inleds nu arbetet med att ta fram en färdplan för klimatneutral betong tillsammans med Fossilfritt Sverige. Färdplanen ska överlämnas till Statsministern under våren och vi hoppas att ännu fler aktörer vill ansluta sig till arbetet.
Vår vision och vårt mål är att den klimatneutrala betongen går att köpa senast år 2030 och används överallt i Sverige år 2045. Forskning visar att klimatneutral cement uppskattas bli cirka sjuttio procent dyrare än dagens cement, utifrån den teknik vi ser idag. Naturligtvis är det en hög siffra i en konkurrensutsatt värld, men samma siffra ger att den procentuella ökningen utgör endast en halv procents fördyring för en färdigställd byggnad.
För att kunna ta fram den klimatneutrala betongen behöver den hållbara cementproduktionstekniken utvecklas, bli storskalig och konkurrenskraftig. Även om allt tyder på att investering i sådan teknik endast ger en liten fördyring av slutprodukterna behövs stora investeringar i cementproduktionen, sannolikt i miljardklassen. I dagsläget finns ingen enskild aktör som klarar av att ensam ta sådana investeringar. För att både lyckas minimera klimatutsläppen och bibehålla svensk konkurrenskraft behövs därför en gemensam finansiering där de olika aktörerna och de politiska styrmedlen går hand i hand.
Det görs redan idag en hel del för att minska betongens klimatpåverkan. Klimatförbättrad betong finns för betong till husbyggnation och utvecklingen pågår för cement och betong till infrastruktur. Det pågår exempelvis arbete med alternativa bindemedel, klimatsmarta recept, optimering av design och konstruktion, transporter och energiförsörjning. Själva cementen står idag för mer än 90 % av betongens klimatpåverkan. Ca 30 % av cementens klimatpåverkan går att reducera med en övergång till icke-fossila bränslen, men för resterande 60-70 % krävs andra åtgärder, inklusive så kallad koldioxidavskiljning.
För att kunna gå hela vägen till klimatneutralitet behöver vi hantera den resterande koldioxid som uppkommer i själva cementtillverkningen. Att fånga in koldioxid från tillverkningen och på så sätt undvika att denna släpps ut i atmosfären är idag tekniskt möjligt, att använda och nyttiggöra den i andra processer likaså. Att slutligen lagra koldioxiden i djupa, täta bergformationer där den kan återbildas till bergmineral är avgörande för att uppnå klimatneutralitet i processen. Tekniken med Carbon Capture and Storage (CCS) är tekniskt tillgänglig men har idag stora finansiella och strukturella risker.
CCS är en teknik som har lyfts fram av både FN:s klimatpanel, EU och Naturvårdsverket som nödvändig för att nå våra klimatmål och vi menar att den kan vara en nyckelkomponent i en svensk och internationell klimatstrategi. CCS-tekniken används med fördel vid processindustrier med stora punktutsläpp och behöver sannolikt utgöra en del av vår gemensamma resa mot klimatneutral betong och i förlängningen ett hållbart samhällsbygge.
Efterfrågan på klimatneutral betong kommer av allt att döma att bli enorm i framtiden, med globala utsläppsmål och en starkt pågående urbanisering. Vi vill kunna erbjuda konsumenter klimatsmarta bostäder och infrastruktur, men för att kunna göra detta med full kraft är vi beroende av varandra. Därför är det hög tid att vi nu samlar ihop oss och stakar ut vägen.
* Global Carbon Budget 2017, The Tyndall Centre for Climate Change Research
* Artikeln var först publicerad i UNT, den 17 januari 2018
Svante Axelsson, Nationell samordnare för Fossilfritt Sverige
Lena Erixon, Generaldirektör, Trafikverket
Magnus Ohlsson, VD, Cementa
Malin Löfsjögård, VD, Svensk Betong
Marcus Svensson, VD, ByggVesta Development
Johan Skoglund, VD och koncernchef, JM AB
Christina Lindbäck, Hållbarhetschef, NCC
Karolina Brick, Miljöchef, Riksbyggen
Filip Johnsson, Professor i Uthålliga Energisystem, Chalmers
Carina Edblad, VD, Thomas Betong
Håkan Wifvesson, VD, Swerock
Filip Sten, Affärsutvecklingschef, Strängbetong
Robert Melander, Tekn. Lic. Betongexpert, Veidekke Sverige
Agneta Persson, Head of Energy Nordic Region, Anthesis Group
