Trä behövde få hjälp att komma ikapp andra byggmaterial. Det var anledningen till att regeringen sjösatte den Nationella Träbyggnadsstrategin 2004.
Bakgrunden var att träet hade hamnat i kölvattnet efter ett mer än 100 år långt förbud som byggmaterial för hus med mer än två våningar. Träet förbjöds på grund av brandrisken efter att flera svenska städer hade brunnit.
Men Mats Björs, vd på Betongvaruindustrin, är både upprörd och frustrerad över att skattemedel används för att konkurrera på den öppna marknaden. Och argumentet att staten skulle ha en skuld till träet köper han inte alls:
— Det är nonsens. Det har inte varit något hundraprocentigt förbud. Man har fortfarande kunnat bygga horisontellt med trä, men till exempel bjälklagen i trä kunde inte konkurrera när betongbjälklagen kom efter kriget och blev väldigt populära. Och jag förstår inte riktigt logiken när man säger att staten har en skuld när man har försökt skydda människors liv.
Han menar att skogsindustrin borde satsa pengar själv på att höja träets status som byggmaterial.
— Jag tror att de inte gör det för att de inte tror på det. De skulle förlora pengar på det. Men det är alltid lättare att spendera andras pengar.
Mats Björs anser att träbyggnadsstrategin har haft skrala argument för trämaterialet och att argumenten successivt har bytts ut när de inte har visat sig hålla.
— Från början till exempel hävdade de att trä är miljövänligare än betong. Men det här med miljö är väldigt svårt att bedöma, det är väldigt komplext. I många frågor är experterna inte överens, hur kan då politikerna veta att de ska satsa på det här, undrar han.
Nyligen fick Norges träprogram, Verdiskapningsprogrammet for tre, underkänt av EFTA:s övervakningsmyndighet. Myndigheten kom fram till att träprogrammet, som syftade till att öka användningen av trä, inte var förenligt med EES-avtalet. Därmed måste de statliga bidrag som har betalats ut under programmet återbetalas.
I Sverige har moderaten Jan R Andersson motionerat i riksdagen för att avskaffa träbyggnadsstrategin. Han menar att strategier som favoriserar ett byggmaterial framför andra inte borde förekomma, och att marknaden borde göras konkurrensneutral.
Även Konkurrensverket, Kommerskollegium och Sveriges Byggindustrier var negativa i remissomgången inför att strategin skulle förverkligas. Sveriges Byggindustrier påtalade bland annat risken för snedvriden konkurrens.
Nationella träbyggnadsstrategin
Strategin kostar ungefär fem miljoner kronor per år. Pengarna kommer från näringsdepartementet, de tre länen Norra Västerbotten, Kronoberg och Dalarna samt EU:s strukturfonder.
Strategin inbegriper aktiviteter som ökad forskningssamverkan, harmonisering av byggregler, mötesplatser för yrkesverksamma samt tydliggörande av miljöfördelar med trä.
En del i strategin handlar om fortbildning. Här följs tre byggprojekt som dokumenteras, granskas och sedan ska redovisas för en vidare krets.
EES
Genom EES-avtalet anslöts de berörda EFTA-länderna till EU:s inre marknad och får importera och exportera tullfritt.
Avtalet innebär bland annat att en gemensam konkurrenspolitik tillämpas samt att samarbetet i fråga om socialpolitik, konsumentskydd, miljö, statistik och bolagslagstiftning utvecklas.
