Intresset för och användningen av Basta ökar. Det hävdade Lars Jarnhammar som arbetar med Bastas utveckling på IVL Svenska Miljöinstitutet under en hearing i Stockholm på onsdagen.
— Antalet registrerade produkter har ökat med 87 procent under 2008. Vi märker ett ökande internationellt intresse för Basta, särskilt från EU-kommissionen, säger Lars Jarnhammar, som tror att uppmärksamheten beror på att Basta är ett konkret sätt att tillämpa EU:s kemikalielagstiftning Reach i praktiken.
Tillsammans med Kretsloppsrådet och Miljöstyrningsrådet håller byggbranschen på att ta fram nationella riktlinjer för miljöanpassat byggande. I det förslag som ska ut på remiss under våren föreslås byggmaterial utifrån Bastas miljökriterier ingå i de allmänna rekommendationer som initiativtagarna hoppas ska bli norm för det framtida byggandet i Sverige.
I dag är det uppemot 140 leverantörer som lägger in sina produkter i miljödatabasen och därmed försäkrar att de har tillräcklig dokumentation och uppfyller miljökraven i produktspecifikationerna. Systemets trovärdighet bygger på att leverantörerna lägger in korrekt information om sina produkter.
— Basta står och faller med marknadens tilltro till systemet. Finns inte förtroendet blir det inte meningsfullt att använda, säger Lars Jarnhammar.
Basta låter oberoende revisorer göra stickprovskontroller för att se att de håller vad de lovar.
— Vi har uppmärksammat brister hos en del leverantörer och hittills har två uteslutits. Det tycker jag är ett bevis på att systemet fungerar, säger Lars Jarnhammar.
Trots att Basta har vuxit och numera rymmer 30 000 byggvaror så pekade Göran Wijkmark från Kasthall Mattor och Golv AB på att databasen fortfarande inte verkar vara särskilt använt av exempelvis arkitekter. De har även att välja mellan miljöbedömningssystemen Sunda Hus och Byggvarubedömningen, BVB.
— Det kostar tid och pengar att hålla sig ajour med de olika systemen och till slut måste man välja något. Hur marknadsförs Basta bland arkitekter, undrade Göran Wijkmark.
Lars Jarnhammar var självkritisk och ansåg att Basta inte har nått ut tillräckligt till arkitekter, konsulter och byggherrar.
Familjebostäder använder sig främst av Byggvarubedömningen, BVB, när de ställer miljökrav i sina byggprojekt. Drygt ett dussin av Sveriges största fastighetsägare samt en del byggherrar står bakom BVB-standard för miljöbedömning av byggvaror.
Christina Sundqvist, miljöhandläggare på Familjebostäder, ansåg att fördelen med BVB är ambitiösare miljökrav och krav på utfasning av vissa farliga ämnen.
— Dessutom granskas informationen i BVB av en oberoende expert och bygger inte på egendeklarationer. Det kostar mer men har också högre kvalitet, säger Christina Sundqvist.
Flera verktyg gör miljöbedömningar av byggvaror
Basta (Byggsektorns avveckling av särskilt farliga ämnen)
NCC, Skanska, JM och Peab är involverade i Basta tillsammans med Sveriges Byggindustrier och Kretsloppsrådet. Basta är ett egendeklarationssystem där leverantörerna själva registrerar de produkter som klarar kraven och inte innehåller ämnen med farliga egenskaper enligt Bastas kriterier.
Inköpare av byggvaror har fri tillgång till registret som betalas av de leverantörer som väljer att beskriva sina produkter efter dess miljöegenskaper. Databasen drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet.
Byggvarubedömningen, BVB
För knappt ett år sedan slogs byggverktygen Milab och Byggd Miljö ihop till Byggvarubedömningen, BVB. Bakom BVB står bland annat en rad stora fastighetsägare som gått samman för att ta fram en standard för miljöbedömning av byggvaror.
Sunda Hus
Databasen Sunda Hus Miljödata ägs och utvecklas av Kerstin och Kjell Isacson i Linköping och rymmer 17 000 byggprodukter.
Bland kunderna finns sju landsting, kommuner, konsulter och fastighetsföretag varav omkring 90 bostadsbolag anslutna till allmännyttans intresseorganisatoin Sabo.
