Avtal ger byggjobbare från Polen lägre lön

Andrzej Chudy och Ireneusz Potymko gipsar en innervägg på bygget i Kärrtorp söder om Stockholm. De har hyrts ut till Skanskabygget från bemanningsföretaget Expandera mera.

Andrzej Chudy och andra polacker tjänar mindre än svenska byggnadsarbetare. När de hyrs ut till ett bygge där arbetslaget har ackordslön får polackerna bara 88 procent av lönen. Eftersom de inte har svenskt yrkesbevis räknas de inte som byggnadsarbetare utan kallas övriga arbetare.

Grundlönen är 123 kronor. Andrzej har drygt en tia till i timmen — men fortfarande drygt 20 kronor mindre än svenska byggare.
— På ett år blir ju det jättemycket pengar. Jag har frågat facket varför det måste vara så men de säger att jag måste ha ett svenskt yrkesbevis, säger Andrzej Chudy.
För att få det svenska yrkesbeviset krävs att han gör ett prov — på svenska.
— Jag läser svenska på SFI (svenska för invandrare) men kan fortfarande inte tillräckligt för att kunna göra ett flera timmar långt teoretiskt prov på svenska.

Jessica Löfström, vd för Andrzej Chudys arbetsgivare Expandera mera, säger att de vill betala de polska arbetarna högre löner men hindras av avtalet.
— Vi har jobbat med den här frågan i ett år men det händer ingenting.
Byggnadsarbetarna borde få ha tolk när de gör provet. Det är ju yrkeskunskaper som ska testas, inte språkkunskaper, säger Jessica Löfström.

Men den regionala yrkeskommittén (RYK) i Stockholm har inte gett tillåtelse att ha tolk. De regionala yrkeskommittéerna består av representanter från parterna, Sveriges Byggindustrier (BI) och Byggnadsarbetareförbundet, och är samlade under Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN). Andreas Brendinger från BI, är ordförande i BYN.
— Jag kan inte se något i regelverket som hindrar att de har tolk. Det har man haft på andra ställen i landet. Om yrkeskommittéerna gör olika bedömningar är det olyckligt, säger Andreas Brendinger.

Johan Lindholm är ordförande i Byggettan, Byggnads Stockholmsavdelning och vice ordförande i RYK. Han tycker också att polackerna skulle kunna ha tolk vid provet.
— Jag tycker självklart att de ska ha lika mycket i lön som de svenska byggnadsarbetarna.
Johan Lindholm skickar frågan vidare åt tre håll: till de centrala parterna som äger avtalet, till arbetslagen som bestämmer hur ackorden ska fördelas och till företagen som vill hålla nere lönekostnaderna.
— Branschen har ett ansvar och bör se över reglerna för yrkesbevis, alla måste ha en chans att validera sina kunskaper. Det ska definitivt inte falla på språket, det är yrkeskunskaper som ska bedömas, säger Jonas Andé, ansvarig för yrkesarbetarfrågor på NCC och från 1 januari på Skanska.

Några bättre besked får inte Andrzej Chudy — bara att gå samma vägar han tidigare provat. Några formella hinder för tolk finns inte. Trots det har han nekats tolk av handläggare på RYK. Varför har vi inte fått något svar på. När Byggvärlden sökte dem var hela kansliet i Tokyo för att följa yrkes-VM.
— Jag ger inte upp utan ska se till att skaffa ett svenskt yrkesbevis. Jag har bott i Sverige i sju år och allt är mycket bättre här, säger han.