Kan det vara så att lösningen när det kommer till återbruk är att inte skapa en ny struktur alls, utan snarare en tjänst som använder det befintliga, det redan tänkta?
Det funderar Jimmy Dahlström, Ramirent, på i sin krönika.
Nu när det börjar gå att räkna ned antalet arbetstimmar till min stundande föräldraledighet, den andra i livet, som jag ser otroligt mycket fram emot, är det förutom en väldig massa överlämning på jobbet även en del tankar som cirkulerar. Det har dessutom precis varit val i Sverige, med ett resultat som precis som förra gången är högst tvetydligt. Inflation, krig och klimatkris. Det finns otroligt många oroande ämnen som lämnar djupa veck i pannan. Jag försöker att zooma ut och tänka på något positivt, en möjlighet kanske.
Jag har genom mitt arbetsliv haft ynnesten att vara delaktig i många olika typer av utvecklingsprojekt, organisationsöverskridande initiativ inte sällan förmedlade av akademien i syfte att oavsett logotype på lönekuvertet bidraga till branschens bästa. Varför dessa olika konstellationer vill ha min medverkan låter jag vara osagt, däremot kan jag konstatera att för mig är denna typ av sammanhang ett privilegium, en möjlighet och ett ansvar. Det senaste i raden fokuserar på att utreda om logistik kan vara en katalysator för att accelerera återbruk i vår bransch. Att knäcka återbruksnöten skulle vara ett genombrott som kan ge eko likt Teslas intåg i bilindustrin. Tänk att få bryta den marken i världens största industri som står för cirka 15 procent av världens BNP.
”Jag tillåter dock mig själv att bredda perspektivet”
Vid första anblick går tankarna till problematik kring upprättandet av infrastruktur, ägandeskap, ansvar och så vidare. En sådan banal frågeställning som, vem ska lagerhålla?
Jag tillåter dock mig själv att bredda perspektivet. Återbruk i vardagen sker överallt, hela tiden.
Sidor som Blocket, Tradera och faktiskt numera Facebook är både välbesökta och frekvent använda, egentligen helt utan egen infrastruktur, den finns redan hos giganter som DHL, Schenker eller för den delen Post Nord. Kan det vara så att lösningen är att inte skapa en ny struktur alls, utan snarare en tjänst som använder det befintliga, det redan tänkta? I hypotesen ligger absolut något affärskritiskt, inom till exempel rental-delen av bygg finns väl utvecklade supply-chainapparater optimerade för att cirkulera en gedigen flotta av maskiner med syfte att optimera nyttjande- och servicegrad, många tankar redan tänkta där. Jag är fullt medveten om att problematiken inte är densamma vid försäljning av en gammal barnleksak som byggmaterial som skall klara diverse lagstiftningar och så vidare.
Men tänk om det kanske visst är det, när jag sitter och funderar är allt möjligt, så länge jag zoomar ut tillräckligt.
/Jimmy Dahlström,
Chef Temporära fabriken Projekt, Ramirent
