”Åtstramningar på felaktiga grunder”

Sedan toppen 2017 har bostadsbyggandet fallit med 30 procent i landet som helhet och med mer än 50 procent i Stockholmsregionen. Trots regeringens investeringsstöd faller även byggandet av hyresbostäder. Det minskade byggandet har redan fått återverkningar på samhällsekonomin, och företag rapporterar om svårigheter att rekrytera personal.

– Bostadspolitiken slår väldigt hårt mot näringslivet i Stockholm. Notan för bostadsproblematiken kostar uppskattningsvis 36 miljarder per år i utebliven tillväxt, säger Daniela Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare, på ett seminarium som Veidekke bjudit in till i samband med rapportsläppet.

I rapporten ”Missförstånd, överdrifter och rena felaktigheter”, som Veidekke skrivit tillsammans med analysföretaget Evidens, pekas kreditrestriktionerna ut som en stor orsak till fallet på bostadsmarknaden. I och med att ansvaret för bostadsfinansieringen flyttades från staten till hushållen och företagen på 1990-talet krävs en fungerande lånemarknad. Men i takt med införandet av olika kreditrestriktioner har lånemöjligheterna försvårats för vissa samhällsgrupper.

– Det är inte rätt att unga vuxna och förstagångsköpare är de som ska betala mest på bostadsmarknaden. En lång rad färska rapporter visar att de kreditrestriktioner som införts i form av bolånetak, höga kalkylräntor och tvingande amorteringskrav rycker undan fötterna för unga vuxna och hushåll utan sparande, säger Lennart Weiss.

Han menar att Finansinspektionen nonchalerat dessa rapporter med hänvisning till myndighetens egna analyser. Enligt rapporten är myndigheterna ofta ”frapperande vårdslösa med fakta”,  och flera exempel lyfts fram. Riksbanken och Finansinspektionen brukar framhäva att hushållens skuldsättning utgör ett av de allvarligaste hoten mot den finansiella stabiliteten, att skuldkvoten (hushållens aggregerade lån i förhållande till deras inkomster), är för hög, och att höga bopriser, och inte amorteringskraven, gör det svårt för unga att köpa bostäder.

Flera av talarna på seminariet hade andra uppfattningar.

– Det finns inga tecken på en skuldfinansierad överkonsumtion i Sverige, vi har snarare en underkonsumtion. Forskningen har visat på att tidigare konsumtionsfall inte berott på en hög skuldsättning. Åtstramningen på bolånemarknaden har skett på felaktiga grunder, säger Lars EO Svensson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och fd vice riksbankschef.

– Hushållens motståndskraft är rekordstor, den har aldrig varit bättre. Skuldkvoten finansierar tillgångar, säger Ted Lindkvist, vd Evidens.

Karolina Skog, ekonomisk politisk talesperson för Miljöpartiet och en av de politiker som deltog i debatten, håller med om att det finns stora problem med finansiering av bostäder.

– Jag vill ha in staten på banan igen, staten har backat för långt. Sverige har goda förutsättningar för att staten ska kunna vara mer aktiv och gå in och ta mer av risken. Vi sitter till exempel och skissar på ett nytt statligt bolån, säger hon.

Att politikerna skulle backa på amorteringskravet ser panelen inte som troligt.

– Amorteringskravet infördes på felaktiga grunder, det finns inga sakliga skäl till beslutet. Men att ändra och erkänna felet skulle vara en prestigeförlust. Det är tråkigt för alla unga som drabbas, menar Lars EO Svensson.

– Det finns alltid anledning att följa upp effekter av förändringar, säger Karolina Skog.

Förutom att peka en rad faktafel om kreditrestriktioner kritiserar Veidekke myndigheternas aktiva roll i bostadsdebatten. VI rapporten pekar Veidekke på stora brister i regeringens, finansutskottets men också medias löpande granskning av myndigheterna.

– Det borde ligga i finansutskottets intresse att tillsätta en oberoende expertgrupp med syfte att klargöra fakta och vederlägga felaktigheter i debatten, säger Lennart Weiss.

Karolina Skog uppmuntrar till debatt.  

– Vi har överlämnat mer makt till Finansinspektionen, det är sant. Därför är välkomnar vi också en granskning och diskussion.