Borde Sverige bygga helt nya städer? I alla fall har professor Göran Cars föreslagit detta. Och i höstas presenterade dessutom regeringen förslag på nio nya hållbara stadsdelar och städer.
Bostadsbristen och högkonjunkturen bidrar för närvarande till en byggboom över hela landet, framför allt i storstäderna. Men i de flesta fall har man löst byggbehoven genom förtätning, något som bland andra stadsplaneringsprofessorn Göran Cars varit kritisk till. Hans lösning är istället att bygga helt nya städer.
– Vi har inte byggt en ny stad i Sverige på över 100 år, sade Göran Cars, professor i stadsplanering vid KTH, i en uppmärksammad Ekointervju i radion i våras.
Göran Cars hade fått i uppdrag av Sveriges Byggindustrier att ta fram en rapport om hur man kan öka bostadsbyggandet. Rapporten, som presenterades vid ett seminarium i Almedalen i somras och som Byggvärlden skrev om, föreslog bland annat nya städer och stadsdelar längs väg- och järnvägsnätet.
Även regeringens egen samordnare föreslog sedan under hösten en liknande lösning, med över 100 000 nya bostäder i nya städer och stadsdelar bland annat i anslutning till Stockholm-Uppsala.
Men hur funkar detta i praktiken? Hur bygger man en helt ny stad? Hur får man människor att vilja flytta dit? Och hur skapar man en fungerande bostadsmarknad?
Ett land som har mycket färsk sådan kunskap är Kazakstan, som lät bygga den helt nya huvudstaden Astana som ersättning för den tidigare centralorten Almaty. En som var med från början av byggprojektet var Aydin Rakhimbaev, som vi intervjuar via mejl.
När Astana 1997 beslöts flyttas till den sömniga staden Tselinograd, bestämde sig Rakhimbaev och hans kompanjoner för att starta en liten byggverksamhet för självständig entreprenad i Astana. Resten är historia, som det heter. Männens satsning blev grunden för byggföretaget BI Group, idag det största byggföretaget i Kazakstan med 7 000 anställda och en årlig omsättning på 1,2 miljarder dollar.
Efter arbetet på kontoret tog de av slipsarna och satte på blåkläder för att arbeta nattskift på bygget. När morgonen kom blev det återigen dags för kontorsjobb. Slitsamt, men kännetecknande för den nybyggaranda som fanns vid den här tiden. Den tråkiga avkroken Tselinograd stod i begrepp att förvandlas till Astana, en pampig, pompös miljonstad med monumentalbyggnader i vit marmor.
– Och det har bara fortsatt. Så sent som förra året slogs rekord i Astana, med 1,5 miljoner kvadratmeter bostadsyta färdigställt. Det är 33 procent mer än året innan, säger Aydin Rakhimbaev, idag styrelseordförande för BI Group.
Utöver alla projekt inom bostadsfastigheter har BI Group anlagt vägar, industriområden och annan infrastruktur, samt byggt och förädlat många kommersiella fastigheter. De har också börjat konstruera vägar i Georgien och har planer på att komma in på marknaderna i Indien, Iran, Kina, Kirgizistan, Saudi-Arabien och Uzbekistan.
Bland de senaste årens mest uppmärksammade projekt finns det påkostade mässområdet som invigdes inför 2017 års världsutställning på tema hållbar energi – Astana Energy Expo. Området, som designades av den internationellt välkända arkitektbyrån Adrian Smith + Gordon Gill i Chicago, utmärks av en 100 meter hög glasglob i mitten, med omgivande ”hangarer” för utställningar och evenemang.
Miljövänligt byggande har också kommit rejält i fokus i oljelandet Kazakstan. Bland annat arbetar BI Group för närvarande med multifunktionskomplexet ”Green Quarter”, som byggs i enlighet med LEED-certifierings- och USGBC-kriterier (Leadership in Energy & Environmental Design respektive United States Green Building Council). Av områdets 20 hektar projekterad yta kommer bara sju hektar att bebyggas – resten av området är avsett för gröna parkområden och en konstgjord reservoar. 240 kvadratmeter solcellspanel och åtta vindturbiner kommer också att ge ”Green Quarter” fullständig energiautonomi.
– Detta är verkligen en unik upplevelse för vårt team. Vi förstår vilken kvalitet på byggandet vi måste uppnå. Kazakstans president har också uttryckt ett önskemål om att Kazakstan inför så här hög bostadsstandard, och vi kommer att sträva efter det, säger Aydin Rakhimbaev.
Bland de övriga BI Group-projekten i Astana märks Taldykorgans dramateater och bröllopspalats samt hotellet Hilton Astana, som byggdes i OPS-regi invid världsutställningsområdet på rekordsnabba åtta månader, mycket tack vare BIM-teknik. Arbetet involverade 2 700 specialister från BI Group, liksom entreprenörer och partnerföretag. 15 länder levererade material och delar, men över 80 procent av tjänsterna tillhandahölls av kazakiska företag.
Fram tills 2017 var planen att Astana skulle ha en befolkning på åtminstone 900 000 invånare – facit idag är strax över en miljon. Till 2050 är målen ännu högre satta – då ska staden ha 2,4 miljoner invånare.
På plats i Astana pratar vi med vd:n för det offentliga utvecklingsföretaget Astana GenPlan, Sarsembek Zhunussov, om hur denna utveckling överhuvudtaget har kunnat komma till. Varifrån kom pengarna, hur kunde staten bli en så stark beställare?
– Från början var det oljepengar, svarar han. Hälften var statlig finansiering, hälften privata investeringar, säger Zhunussov
Bland de utländska investerarna och byggarna finns företag från Kroatien, Ryssland, Serbien, Turkiet, Tyskland och många fler länder. Svenska företag lyser dock med sin frånvaro, men välkomnas att investera i landet.
– Ja, staden är absolut öppen för nya investerare, säger Sarsembek Zhunussov. Vi letar efter företag med unika idéer – unik arkitektur, unika bygglösningar och så vidare.
Öppna armar i Kazakstan med andra ord, och goda möjligheter att bygga nytt, stort och nyskapande. Om nu inte svenska byggföretag hinner få beställningar på nya städer i Sverige istället, innan de testar lyckan österut.
JOAKIM RÅDSTRÖM
FAKTARUTA: Kazakstan
Befolkning: 18 miljoner invånare
Yta: 2,7 miljoner km2 (mer än sex gånger Sveriges yta – Kazakstan är därmed det nionde största landet i världen)
Huvudstad: Astana (befolkning cirka 900 000)
Ekonomi: Kazakstan har en BNP på cirka 25 145 USD per capita (PPP), eller motsvarande hälften av Sveriges BNP. Landet är rikt jämfört med de flesta grannländerna, mycket tack vare de stora olje- och gastillgångarna.
Det dröjde ända till slutet av 1991 innan Kazakstan formellt blev ett eget land och förkunnade sig självständigt. Dessförinnan hade området varit en del av Sovjetunionen. Och även innan Sovjet grundades hade Tsarryssland ockuperat stora delar av det som idag är Kazakstan.
Kazakerna har historiskt varit nomader som försörjt sig på boskapsskötsel och som skiftat mellan sommar- och vinterbeten på stäppen. De har bott i stora tält, så kallade jurtor, och livnärt sig på en kost som till stora delar bestått av kött- och mjölkprodukter. Nationalrätten är besbermak, en sorts hästkorv med nudlar.
Det kazakiska landområdet var länge mycket glesbefolkat, så Stalin beslöt tvångsförflytta stora grupper av människor dit för att odla upp marken och sprida Sovjetkulturen. Ännu idag är emellertid Kazakstan glesbefolkat, även om fler idag bor i större städer än ute på stäppen.
Kazakstans huvudstad var tidigare den gamla staden Almaty, men president Nursultan Nazarbajev lät 1997 besluta att en ny huvudstad skulle byggas på stäppen i de nordöstra delarna av landet. Staden, som döptes till Astana (= ”huvudstad” på kazakiska) växer idag rekordartat, med stora nybyggen ständigt på gång och alltfler människor som flyttar in.
