Tvärtom finns det risk för att dödskurvan går upp, när miljonprogrammets saneras. Det räcker med att man gör ganska lite fel för att det ska bli oacceptabla exponeringar, konstaterar Maria Albin. Hon är docent vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet och överläkare och sektionschef vid Arbets- och miljömedicin på Skånes universitetssjukhus i Lund. Lungsäckscancer, mesoteliom, har bara en känd orsak: asbest. Det finns ingen bot. Ingen effektiv behandlingsmetod. Även bukhinnan kan bli angripen av mesoteliom. Cancern är lika dödlig där. Så kallad blå asbest, krokidolit, är mest aggressiv. – Men alla sorters asbest är farliga och cancerframkallande, bara i olika stor utsträckning. Risken ökar med dosen. Och någon säker nedre gräns finns det inte, säger Maria Albin. Det kan ta 25-50 år innan sjukdomen bryter ut, vilket kan förklara varför dödskurvan fortfarande 30 år efter totalförbudet inte säkert har dippat. Vissa anser att det talar för att det fortfarande pågår exponering, säger Maria Albin. Eller att det finns fler skadliga material. Det finns misstankar mot eldfasta keramiska fibrer i smältverk. – Om något verkar vara farligt bör vi lära av asbesten att inte in absurdum hålla på så länge med att räta ut de sista frågetecknen. Utan sätta stopp när det klart framgår att det är farligt. Den tidigast kända asbestsjukdomen är asbestos. Lungvävnaden omvandlas till ärrvävnad, med sämre syreupptagningsförmåga som följd. – Det verkar finnas en större risk för lungcancer hos dem som har asbestos, säger Maria Albin. Ett extra problem är att det är svårt att se på lungröntgenbilder och bedöma lungvävnad vid standardundersökningar. Det kräver erfarenhet, som dagens unga läkare saknar. – Man vill ju hitta patienterna tidigt, så att man kan ta dem ur exponeringen, innan de blir ännu sämre. Detta är ett viktigt syfte med de obligatoriska medicinska kontrollerna.
