Sverige har i dag ingen byggnads- och reparationsberedskap, men frågan är under utredning.
– Byggandet kan vi, där är jag helt trygg. Men rent strukturellt är branschen inte särskilt redo, vi behöver svar på flera frågor, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.
Pandemi, cementkrisen och kriget i Ukraina är några exempel på kriser i direkt närtid.
– Vår bransch kanske känns nationell, men den existerar i en större kontext och påverkas av det som händer utanför våra gränser, säger Tanja Rasmusson.
Krig och kris är med andra ord inte långt borta, men hur är branschens beredskap?
– Byggandet kan vi, där är jag helt trygg. Men rent strukturellt är branschen inte särskilt redo, vi behöver svar på flera frågor, säger Tanja Rasmusson.
Hur ska projekt prioriteras vid kris?
Det är frågor som vem som bestämmer, vem som är beställare, hur det ska finansieras och hur prioriteringen mellan olika projekt ska göras, som när företag redan har civila uppdrag.
– Har vi exempelvis beredskap att reparera en bro som sprängts? Det krävs bättre riskanalyser och bättre kontinuitetsplanering. Vi måste veta hur vi påverkas av krig eller kris. Utmaningen är ett vi är en privat bransch som styrs av statliga regler. Det behövs en en bra och tydlig struktur mellan myndighet och företagen, säger hon.
”Politiken ligger efter”
Exempel på krissituationer är situationer som leder till brutna leveranskedjor (tänk pandemin, eller blockeringen av Suezkanalen 2021) och långvariga strömavbrott.
– Branschen har innovationskraft och handlingskraft, men politiken ligger efter. I Ukraina finns flera exempel på företagare som snabbt ställer om, till exempel går samman för att reparera en bro. I Sverige måste beslutsfattarna vara redo och inte reglera sönder oss. Branschen kan inte vara bakbunden av rädslan för att göra fel.
Elfte sektorn
Just nu pågår utredning av en ny beredskapssektor för industri, bygg och handel – den elfte sektorn. Ett delbetänkande överlämnades i mars i år och 31 maj 2025 ska utredaren Per Malmberg lämna över utredningen till regeringen. Byggföretagen delar i dialogen.
– Jag vill ge en eloge till utredningen och parterna som deltar. De förstod tidigt att vi på Byggföretagen behövdes för att de ska få en förståelse för hur bygg- och anläggningsbranschen fungerar, säger Tanja Rasmusson.
Nato-inträdet medför också krav på beredskap, som krav på vägar och broar som ska klara av högre tonnage.
– Mycket infrastruktur är redan eftersatt och här finns ett enormt behov redan i dag.
Hon vill också se ökat fokus på materialförsörjningen, gärna som riksintressen, likt det förslag som MSB la fram gällande Slite.
– Bergtäkter, gruvor, energi… vi har allt vi behöver i Sverige, men vi får inte använda det. Vi är i en situation där den lokala miljön sätts före det globala klimatet. Vi vill se en kokare miljölagstiftning, säger Tanja Rasmusson.
Beredskapen fram till 2007
Byggnads- och reparationsberedskapen infördes 1944 efter Andra världskriget och avvecklades 2007. I princip alla Sveriges byggföretag var medlemmar och i händelse av höjd beredskap skulle resurserna fördelas på de arbeten som beställarna inom totalförsvaret anmälde behov av.
Källa: Byggföretagen