Kartläggningen rymmer dock många osäkerheter. Frågan som ställdes till avdelningsordförandena den 24 september var ”Hur ser det ut med antalet varsel just nu”, vilket innebär att tidsperspektivet är oklart.
Hittills har 16 avdelningar svarat att totalt 1 030 personer har varslats. 330 av dem varslades i Göteborg under oktober månad.
— Utvecklingen är oroväckande. Antalet varsel ökar dramatiskt, säger Christer Carlsson, arbetsmarknadsombudsman på Byggnads.
Fackförbundet hade fått signaler om att antalet varsel hade ökat, men resultatet av kartläggningen var värre än förväntat.
— En viss säsongsarbetslöshet och viss avmattning hade vi förväntat oss, men nu ser det ut som om företagen har dragit i nödbromsen, säger Christer Carlsson.
I framtiden vill Byggnadsarbetareförbundet att det ska bli rutin för avdelningarna att löpande rapportera in lagda varsel.
Byggnads kartläggning ger högre siffror än arbetsförmedlingens månadsstatistik för september månad. De redovisade att 590 personer i byggbranschen varslades under månaden. Skillnaden kan bero på att Byggnads kartläggning är otydlig vad gäller tidpunkten för varslen, men Christer Carlsson menar också att arbetsförmedlingen har en mer positiv syn på situationen än fackförbundet.
– Företag som varslar 19 personer eller färre är inte skyldiga att informera arbetsförmedlingen, men vi får in förhandlingsframställningar även från dessa företag. Förhoppningsvis kompletterar våra och arbetsförmedlingens uppgifter varandra, säger Christer Carlsson.
Parallellt med varselkartläggningen har Byggnads också gjort en omvärldsanalys. Fackförbundet tror inte att anläggningsbyggandet ska kunna ta över bostadsbyggandets roll som motor i byggbranschen redan nästa år, utan på lite längre sikt. Nu menar Byggnads att det är läge för politiska åtgärder; statliga medel till renovering av miljonprogrammet, ett återinförande av rot-avdraget och stimulans för byggande av fler bostäder för unga.
