Antalet utstationerade arbetstagare ökade generellt förra året, men inom byggsektorn minskade antalet med närmare 1 000. Stockholm upplevde en minskning medan komplexa byggprojekt däremot fick fler att lockas till Västkusten.
Totalt anmäldes över 74 000 personer till Arbetsmiljöverkets register förra året. Det är en ökning med omkring 4 000 jämfört med 2022. Flest söker sig till byggsektorn som står för cirka 45 procent av alla utstationerade i Sverige. 32 500 utländska byggarbetare arbetade i Sverige förra året, vilket är en minskning med 1 000 från året innan.
− Det hänger sannolikt ihop med konjunkturläget och minskat bostadsbyggande. Minskningen är dock inte så stor som vi hade trott, vilket bland annat beror på en ökning av kvalificerad arbetskraft som kanske snarare arbetar med att bygga infrastruktur än bostäder, säger Robert Scarlini, enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelning för myndighetsgemensam kontroll.
Flest polacker
Flest utstationerade i Sverige förra året inom byggsektorn hade Polen med cirka 8 800 personer, följt av Litauen med cirka 6 800 personer. Antalet litauer minskade därmed för första gången sedan 2013, vilket Arbetsmiljöverket tror beror på konjunkturläget inom byggsektorn och framför allt minskningen av husbyggandet. Även polacker berördes av konjunkturen, men samtidigt ska fler från Polen ha fått jobb inom infrastruktur.
Stockholms län toppar listan på flest utstationerade med 8 800 arbetstagare inom byggbranschen. Huvudstaden backar ändå något på bostadssidan jämfört med 2022. Västra Götalands län ökar däremot påtagligt, från cirka 7 700 utstationerade i länet inom byggsektorn under 2022 till cirka 9 700 utstationerade arbetstagare 2023. I Göteborgs och Lysekils kommun märks också en ökning från Italien inom specialiserad byggverksamhet. Ökningen i Västra Götaland beror enligt Arbetsmiljöverket på ”ett antal komplexa byggprojekt som fortsatt krävt specialiserad arbetskraft”.
Skåne upplevde en minskning av utstationerade i länet inom byggverksamhet, cirka 4 600 under 2022 sjönk till 3 400 under 2023.
uppdrag minst en dag under 2022 (ljusblå stapel) respektive 2023 (röd stapel) fördelat på län. Notera
att samma arbetstagare kan återkomma över länsgränserna. Källa: Arbetsmiljöverket
Inte alltid reglerna efterlevs
Syftet med utstationerings-reglerna är dels att stärka arbetstagarnas rättigheter, dels underlätta för gränsöverskridande arbete och bidra till att säkerställa den fria rörligheten och möjligheten för företag att erbjuda sina tjänster utomlands. När en utstationering anmäls till utstationeringsregistret blir den synlig för Arbetsmiljöverket, andra myndigheter och parterna på arbetsmarknaden, vilket möjliggör kontroll av att regler och villkor följs så att ingen blir sjuk, skadas eller dör av jobbet.
– Företag ska inte kunna utnyttja skillnader i arbets- och anställningsvillkor för att vinna konkurrensfördelar, därför är det också viktigt att alla utstationerade anmäls. Tyvärr kan vi se att reglerna om utstationering inte alltid efterlevs, säger Robert Scarlini.
Ta del av helårsrapporten från Arbetsmiljöverket här.
