I Stockholm har regeringens förhandlingsman Carl Cederschiöld fått med politikerna på en prioritering av vilka projekt som bör byggas. De har förslag på tre vägprojekt som lämpar sig för PPP, private public partnership som kan kallas OPS på svenska, offentlig privat samverkan. Innebörden är att ett byggbolag bygger, finansierar och sköter en väg. Efter exempelvis 30 år övergår vägen i statlig ägo.
Men Vägverket och Banverket har inte fått uppdrag att genomföra PPP-försök.
I en debattartikel lovade finansminister Anders Borg och infrastrukturminister Åsa Torstensson stora satsningar på infrastruktur. Motståndet mot privatfinansierad infrastruktur stod mellan raderna. Statssekreteraren Hans Lindblad sa på Veidekkes seminarium:
— Jag lovar att försöka verka för flexiblare offentlig finansiering men inom budgetlagens ram och anda.
Tolkningen måste bli att regeringen tycker det är ett dribblande med budgeten att låta privata finansiärer betala. För någon gång ska ändå staten hosta upp pengarna.
Carl Cederschiöld sa det självklara:
— OPS är inga pengar från himlen.
Det finns på sina håll en övertro på PPP som finansieringsmodell. Regeringen har pengar, det är inte likviditeten som brister, och skulle kassan tömmas kan man alltid låna. Billigt, som de själva påpekar.
Byggbolagen vill gärna framhålla andra fördelar med OPS, som att kostnaden sänks när byggarna tvingas tänka långsiktigt.
Offentlig-privat samverkan är en vanlig lösning utomlands. Projekt har blivit klara snabbare och dessutom hållit budgeten.
Men det finns andra sätt att nå dit. Olika funktionsentreprenader har provats, exempelvis vid Norra länken i Stockholm där NCC har ett kontrakt med ett 30-årigt åtagande att sköta driften. Ett slags ”PPP light”.
Infrastrukturen är viktig för landets fortsatta tillväxt — och då finns frågor som är mycket större än PPP.
Ekonomiprofessorn Assar Lindbeck, är på DN Debatt inne på ett mycket intressant spår. Han ser inget skäl till att omfördela inkomster till framtida generationer och vill därför slopa överskottsmålet i statsbudgeten. Pengarna kan i stället användas till investeringar i miljö eller infrastruktur, enligt Lindbeck.
Bygginvesteringarna i Sverige är åtta procent av den samlade bruttonationalprodukten, vilket är lite i en internationell jämförelse. Investeringen på infrastruktur uppgår till 1,1 procent av BNP.
Regeringen jobbar med en infrastrukturproposition — den kommer att avslöja vad löftet att satsa på infrastruktur är värt.
