Älvstaden fogar samman Göteborg

Projekt Älvstaden – Nordens största stadsutvecklingsprojekt – ska föra samman citykärnan med Hisingen genom tusentals nya bostäder och arbetsplatser kring Göta älv. Men storleken på projektet innebär många utmaningar.

Göteborg är under förändring. Det undgår ingen som besökt staden den senaste tiden. Det byggs under jord och hundratals meter över. Det byggs över älven, på Hisingen, i absoluta citykärnan och på kajer. På många sätt byggs Göteborg ihop. Älven som i dag delar staden ska i stället bli länken som för båda sidorna samman. Det är också grundtanken med projekt Älvstaden, som är samlingsnamnet för de sju delprojekt som nu byggs på båda sidor om älven; fyra på Hisingssidan och tre på fastlandet. Totalt ska 25000 lägenheter och 45000 arbetsplatser byggas fram till 2050, vilket innebär en fördubbling i storlek av Göteborgs stadskärna.

– Det är egentligen hissnande, vi pratar om Nordens största stadsutvecklingsprojekt, säger Jörgen Hermansson, som jobbar på stadsledningskontoret och har en samordnande funktion som portföljledare för Älvstaden.

– I den här centrala rollen som jag har måste man försöka ha fokus på det strategiska perspektivet. Det finns ju hur mycket detaljer som helst att drunkna i.

För att enklast få en överblick av det enorma byggprojektet träffas vi i Älvrummet på Lindholmen där en miniatyrmodell av centrala Göteborg har byggs upp. De vita huskropparna utgör de planerade eller redan påbörjade byggena. Mycket vitt syns vid Backaplan, Centralenområdet och det intilliggande Gullbergsvass. På Lindholmen reser sig ett vitt Karlatorn, Sernekes skyskrapa med Karlastaden bredvid.

Älvstadens visionsplan tog två år att utforma och bygger på synpunkter från tusentals göteborgare tillsammans med representanter från kommun, näringsliv, akademi och internationell expertis. De tre ledorden är Hela staden, Möta vattnet och Stärka kärnan. Visionsplanen klubbades av fullmäktige 2012.

– Den har inte revideras sedan dess. Vi jobbar däremot med en årlig färdplan, som ett sätt att hålla liv i relationen med visionen. Vi har en jätteutmaning i alla våra ambitioner som är höga, säger Jörgen Hermansson och fortsätter:

– Samtidigt, har man höga ambitioner så är det också lätt att få med sig bygg- och fastighetsbolagen som alla i dag har höga ambitioner vad gäller social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet.

I projekt Älvstaden jobbar Göteborgs stad med såväl konsortium som med befintliga fastighetsägare och med ännu ej anvisad mark. När vi nu går in i vårmånaden 2020 konstaterar Jörgen Hermansson att mycket har gjorts sedan 2012, både arbetsplatser och lägenheter levereras i hög takt.

– Samtidigt pågår flera grundläggande infrastrukturprojekt, som inte hör till Älvstaden, men som har starka samband och ibland också är förutsättningar för att komma vidare med Älvstaden. Nya Hisingsbron är den mest konkreta eftersom den faktiskt byggs just nu och förutom en bro blir en stadsgata över älven. Precis bredvid brofästet bygger Vasakronan kontors- och hotellfastigheten Platinan som kommer att ha sin entré ut mot bron. Den tydligaste etappen som är färdig är Östra Kvillebäcken vid Backaplan med sina 2000 bostäder.

Även på Lindholmen har det hänt mycket, inte minst växer Karlatornet dagligen meter för meter. Men här märks också coronapandemin.

– När det gäller tidplanen för Karlastaden, och därmed Lindholmen, så har det blivit förskjutningar. Detta är än så länge den enda effekten av Corona som vi sett i Älvstaden. Det är oklart än hur detta landar, säger Jörgen Hermansson.

Centralenområdet är ytterligare ett delprojekt som har bra fart med bland annat ett nyligen färdigställt Regionens Hus. När den uttjänta Göta Älvbron rivs kommer ytterligare kvarter att byggas vid det före detta brofästet på fastlandssidan. Vid Södra Älvstranden förbereds nu för upphandling av den tekniskt utmanande halvö som ska byggas ut i älven vid Masthuggskajen. Inom hela detaljplanen som även omfattar Första Långgatan bort till Masthuggstorget ska 1300 bostäder och upp till 6000 arbetsplatser utvecklas av Göteborgs stad tillsammans med ett konsortium bestående av Elof Hansson Fastigheter, Balder, NCC, Riksbyggen, Stena Fastigheter och Älvstranden Utveckling.

Vissa av delprojekten i Älvstaden har uppmärksammats mycket på grund av förseningar. Inte minst delprojekt Frihamnen, som i visionen beskrivs som ett framtida Manhattan och där närmare 10000 bostäder och 15000 arbetsplatser ska byggas. Redan nästa år, lagom till 400-jubileet, skulle de 1000 första lägenheterna stå klara. Nu förs dock diskussioner på att lägga ned planerna på närmare 5000 bostäder i de yttre hamndelarna, det vill säga på Frihamnspiren och Bananpiren, på grund av dåliga markförhållanden.

Även den planerade igenfyllningen av Lundbybassängen förs diskussioner om. Det som nu händer i området är att 800 temporära ”all inclusive”-lägenheter byggs av Tempohousing Scandinavia tillsammans med Brofred Bygg och Entreprenad, som är en del av Svensk Hem. Samtidigt pågår en byggnadsprocess för en ny Smyrnakyrka i området.

Den planerade badanläggningen med saltvatten i Jubileumsparken, som utvecklas som en del av stadens 400-årsfirande nästa år, ser dock ut att skjutas på framtiden.

– Frihamnen är en utmaning på många sätt och i delprojektet finns mycket av vision Älvstadens kärna. Därför gäller det att hitta rätt i balansen mellan höga ambitioner och god ekonomi. Men jag tycker man ofta tappar tidsperspektivet i pressen. Det är inte så att dessa 5000 bostäder är strukna från listan för alltid, avsikten är att genomföra allt som visionen säger. Men just nu kan vi inte få grepp om detta kalkylmässigt, menar Jörgen Hermansson och utvecklar:

– Vi vet att vi skapar värden inom det vi gör. Staden som aktör måste komma ihåg vad staden är och vi behöver inte ha bråttom. Jag är övertygad om att Frihamnen kommer att bebyggas enligt visionen.

Det andra stora projektet som hör till Södra Älvstranden är Skeppsbron, som liksom Frihamnen har dryftats flitigt i media. Enligt visionen ska området, som i dag främst består av P-platser, ersättas med bostäder, kontor, restauranger, butiker och kajstråk. Kort sagt: en plats att mötas på.

– Under de ett och och ett halvt åren som jag har jobbat här har jag deltagit i tre utredningar kring Skeppsbron. Det är en svår politisk nöt att knäcka och som också vittnar om ett paradigmskifte från när detaljplanen togs fram och vann laga kraft 2014. Då pratade politikerna Göran Johansson och Janne Hallberg om detta som det nya vardagsrummet för Göteborgarna. Men nu ser det politiska läget annorlunda ut med tydligare fokus på kostnader för utbyggnaden av allmän plats. Ärendet ligger just nu på återremiss från kommunfullmäktige till parkeringsbolaget, men vi får se vad som händer.

Sedan pandemin bröt ut har också ekonomin för Nordens största stadsutvecklingsprojekt diskuterats i politiken och i media. Enligt Jörgen Hermansson visar prognosen för hela Älvstaden just nu på ett underskott.

– Det är vårt uppdrag och vår utmaning att arbeta fram justeringar som gör att ekonomin kommer i balans. Stadens mest attraktiva tomter är ofta också de mest kostsamma att bebygga.

Text: Henrik Ekberg