Skatteverket har hittills betalat ut 5,8 miljarder kronor till sammanlagt 27 000 företag i form av omställningsstöd. Endast en procent av de beviljade stödpengarna har gått till byggbranschen.
– Men under senare delen av förra året började fler byggföretag synas på ansökningslistan för omställningsstöd, säger Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket.
Byggbranschen har stått emot pandemin betydligt bättre än många andra branscher. Det är i alla fall den bild som målats upp, främst av byggföretagen själva. ROT-jobben sköt i höjden förra året samtidigt som många offentliga beställare genomförde stora byggprojekt som planerat.
Att byggföretagen klarat sig bättre syns också i Skatteverkets statistik över omställningsstöd. Fram till den 9 februari i år har Skatteverket betalat ut totalt 5,8 miljarder kronor till sammanlagt 27 000 företag i form av omställningsstödet, som ska hjälpa pandemidrabbade företag att klara de fasta kostnaderna. Endast en procent av detta stöd gick till byggbranschen.
Under senare delen av förra året började dock Skatteverket se signaler på att antalet ansökningar om omställningsstöd ökade från byggbranschen.
– Under senare delen av förra året började byggföretag synas mer på ansökningslistan för omställningsstöd. Tidigare hade vi fått indikationer på att de inte var så hårt drabbade, men nu verkar stora beställare inte satsa på samma sätt vilket gjort att det inte fylls på i orderböckerna, säger Conny Svensson.
Trots att byggbranschen ansökt i liten skala så ligger de i topp vad gäller fusk och återbetalningsskyldighet. Byggbranschen har högst andel återkrav av alla branscher. Det ligger på 2,33 procent, satt i relation till hur mycket stöd branschen fått. På andra plats kommer konsultverksamheter, vars återkrav ligger på 0,89 procent av stödet de fått.
Den analys Skatteverket nu gjort visar trots allt att väldigt lite pengar betalats ut felaktigt. Endast 32 miljoner av totalt 5,8 miljarder krävs tillbaka av de 1 700 företag som fastnat i efterkontrollen, vilket utgör mindre än en halv procent av utbetalat stöd.
Det vanligaste felet är att företag gjort utdelningar, vilket inte är tillåtet för den som vill ha omställningsstöd. På andra plats kommer att överdriva de fasta kostnaderna eller omsättningen från samma period förra året, vilket kan ge ett för högt stöd.
– Eftersom felen är så få totalt sett går det inte att gör en analys av varför byggbranschen ligger i topp. Det är för tidigt att dra allt för stora slutsatser. Men vi följer utvecklingen noga när stödet nu förlängs med ytterligare perioder, säger Conny Svensson.
Omställningsstödet:
- Ett stöd till företag vars nettoomsättning har minskat i väsentlig utsträckning under stödperioderna augusti-oktober 2020, november-december 2020 och januari-februari 2021, jämfört med motsvarande månader under 2019.
- Den minskade nettoomsättningen ska så gott som uteslutande vara en konsekvens av coronapandemin.
- Skatteverket är den myndighet som beslutar om omställningsstöd och stödet betalas ut genom en kreditering av skattekontot.
- Ett företag blir återbetalningsskyldigt om stödet har betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp.
- Skatteverket har hittills stoppat 546 miljoner av omställningsstödet redan innan de betalades ut. Efterkontroller har lett till totalt 32 miljoner i återkrav.
