Under pandemin steg de offentliga inköpen från privata bolag med nästan 50 procent, medan antalet leverantörer gick ner – det visar en ny rapport från AI-bolaget Tendium.
Kostnaderna för byggnadsarbeten ökade under pandemin, något som sannolikt delvis berodde på ökande priser på material.
Pandemin var dyr för den offentliga sektorn. Mellan 2017 och 2021 ökade de genomsnittliga utgifterna för inköp från privata bolag med nästan 50 procent, enligt rapporten Pandemieffekter på offentlig upphandling.
Direkta pandemikostnader ökade, som utgifter för sjukvård, men även utgifter med en indirekt pandemikoppling ökade, som kostnader för byggmaterial och konsulter.
– Med reserestriktioner och nedstängda verksamheter stördes logistikkedjor, import, export och tillgång på råvaror. Det tror vi bidrog till ökade kostnader för byggmaterial och byggarbeten. Behovet av konsulter ökar generellt när organisationer behöver ställa om. Då tar man in externa resurser för att stötta upp, vilket sannolikt var det som drev upp konsultkostnaderna, säger Elin Lööw, som arbetat med rapporten och är ansvarig för kommunikation och PR på Tendium.
Färre leverantörer
Samtidigt som de offentliga utgifterna steg så minskade antalet leverantörer till offentlig sektor. Mellan 2019 och 2021 minskade det genomsnittliga antalet leverantörer till regionerna med 9 procent och till statliga myndigheter med 23 procent.
– Den offentliga sektorns behov ändrades under pandemin, verksamheter stängdes och man behövde prioritera sina utgifter och fokusera dem på det som var nödvändigt för att hantera pandemin. Begränsad geografisk rörlighet för offentliganställda minskade också vissa typer av inköp och därmed antalet leverantörer, säger Elin Lööw.
Särskilt tydlig var nedgången för mindre bolag. Mellan 2019 och 2021 minskade antalet mikrobolag som var leverantörer till offentlig sektor med 12 procent och småbolag med 10 procent. Antalet stora och medelstora bolag som levererade till offentlig sektor minskade också, men med betydligt mindre – med 3 procent respektive 5 procent.
– De branscher som drabbades hårdast av pandemin har många mindre företag. De småbolag och mikrobolag som levererade till offentlig sektor som minskade mest i antal verkade inom kultur och fritid, hotell och restaurang, och handel, berättar Elin Lööw.
Stora företag stod under perioden för bara 1,8 procent av leverantörerna till offentlig sektor, men de tog emot 42 procent av utgifterna för inköp från privata bolag.
Spaningar för de kommande åren
Den offentliga sektorns kostnadsökning bestod därmed i stor utsträckning av högre kostnader för vissa inköp, snarare än en större bredd av inköp. Organisationerna spenderade mer pengar på det som de ansåg vara nödvändigt, medan andra inköp sannolikt nedprioriterades. När vissa verksamheter krävde mer resurser så fick dessa leverantörer mer betalt, medan man drog ner spenderingen inom andra områden. Vissa verksamheter stängde dessutom ner helt.
Rapporten tar också upp några trendspaningar för den offentliga sektorn för de kommande åren. Bland annat kommer vi troligtvis att se att anbud på nya upphandlingar ligger högre än tidigare år, och att offentliga verksamheter blir dyrare att driva på grund av bland annat de höga elpriserna. I andra vågskålen sjunker sannolikt vissa pandemispecifika utgifter, och återgår till en nivå mer i likhet med åren före pandemin.
En annan spaning handlar om att företag söker sig till den offentliga marknaden när konjunkturen sviktar. Därför kan räkna med ett ökat intresse för offentlig upphandling bland privata bolag. Hur många som faktiskt tar steget och börjar lämna in anbud återstår att se, men det skulle kunna leda till fler anbud och stärkt konkurrens i vissa upphandlingar och sektorer.
Tendium, som tagit fram rapporten, är ett teknikbolag som genom en AI-driven anbudsplattform effektiviserar offentlig upphandling för företag.
Genom att granska offentliga sektorns bokförda betalningar till privata bolag, så kallad leverantörsreskontra, har de följt förändringarna i hur mycket myndigheter, regioner och kommuner spenderar på inköp.
Rapporten, Pandemieffekter på offentlig upphandling, hittar du här.
Mikrobolag har färre än 10 anställda.
Definition av SME-företag enligt Europeiska kommissionen:
Mikroföretag: Företag med färre än 10 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger två miljoner euro.
Små företag: Företag med färre än 50 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro.
Medelstora företag: Företag med färre än 250 anställda och en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner euro.
Stora företag: Företag större än medelstora företag.
