Krisrubrikerna duggar tätt inom byggbranschen. Men än så länge sticker infrastrukturprojekten ut som ett positivt undantag i statistiken. Under det senaste året ökade byggstarterna med 32 procent.
En djupdykning i Byggfaktas databas visar på en positiv trend för infrastrukturprojekten de senaste tolv månaderna. Från oktober 2021 till september 2022 ökade byggstarterna med 32 procent. Allra mest ökar byggande av vägar, från 15,6 miljarder kronor till 19,8 miljarder kronor. Även byggandet av nya broar, markanläggningar samt kategorin för tunnel och bergrum ökar jämfört mot föregående period.
– Timingmässigt är det ju väldigt bra att de offentliga investeringarna i infrastruktur skruvas upp samtidigt som annat byggande dämpas av den kommande lågkonjunkturen. Det kan bidra till att mildra situationen för pressade byggföretag, säger Tor Borg, analyschef på Byggfakta.
Klaffbron i Södertälje
Det största enskilda projektet i Byggfaktas samanställning är bygget av en ny klaffbro vid Södertälje kanal. Den beräknade byggkostnaden uppgår till 1,5 miljarder kronor.
Det är Peab som är huvudentreprenör och ombyggnaden av bron och slussen ingår i Mälarprojektet. Syftet är att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i farlederna genom Södertälje kanal. Genom att förbättra infrastrukturen för sjöfarten på Mälaren kan även de hårt belastade järnvägen och vägnätet avlastas.
Hela slussen ska byggas om och Slussbron ska ersättas med en ny öppningsbar bro. Slussportarna ska bytas ut och slussen kommer att bli både längre och bredare. I arbetet ingår även att bygga nya driftlokaler för slussverksamheten och anlägga nya gator vid sidan av kanalen.
Många Stockholmsprojekt
Den övriga listan domineras av infrastrukturprojekt i Stockholm och främst utbyggnaden av den nya tunnelbanan. Hela åtta av tio projekt på rankningslistans topp tio placeringar berör utbyggnaden av tunnelbanan. Totalt ökar byggstarterna av tunnlar och bergrum med 3,7 miljarder kronor under perioden oktober 2021 till september 2022 jämfört mot föregående tolv månader.
– Stockholm har vuxit snabbt de senaste 20 åren utan att kommunikationerna byggts ut i motsvarande grad. Det märks på bilköer och tunnelbaneträngsel. Frågan är om det som nu görs är tillräckligt för att regionen ska kunna fortsätta expandera, säger Tor Borg.
Övriga stora projekt som är värt att notera är olika delentreprenader till förbifart Stockholm och anläggningen av en påldäckskaj i Värtahamnen.
Allra mest ökade satsningarna på infrastruktur i Stockholm med tolv miljarder kronor. Det kan jämföras med Västra Götaland som hade en minskning av byggstarter med 2,7 miljarder kronor under samma period.
Höghastighetsjärnväg
I sin regeringsförklaring lyfte Ulf Kristersson satsningen på järnvägar som en viktig åtgärd under den kommande mandatperioden. Samtidigt har de fyra samarbetspartierna flaggat för att minska de planerade satsningarna på snabbtåg. I en motion som presenterades nyligen skriver Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna att det finns starka skäl till att ifrågasätta satsningarna på höghastighetsjärnväg med hänvisning till prioriteringar om den samhällsekonomiska och miljömässiga nyttan.
