Grönt ROT-avdrag, krav på återbrukat byggmaterial i nyproduktion och bosparande enligt tysk modell – det är några av reformerna som Byggmaterialhandlarna vill se.
– Bostadsfrågan måste lyftas. Det är i grund och botten en samhällsfråga, säger Monica Björk, vd Byggmaterialhandlarna.
Hon har gått igenom talen under Almedalsveckan och sett att det saknas förslag på reformer när det kommer till bostäder.
– Bostadsfrågan var en icke-fråga under Almedalen och nu under i valrörelsen. Men den måste lyftas och vi ser det som en samhällsfråga i grund och botten, säger Monica Björk.
Att frågan hamnar i skymundan tror hon beror på att den måste hanteras långsiktigt och över partigränserna.
– Sverige ligger efter när det kommer till bostadsbyggande och underskottet förstärks när vi blir fler. Det är inget som går att lösa under en mandatperiod och det är också utmaningen: att få till ett helhetsgrepp över tid. Den senaste mandatperioden har det varit lite rörigt parlamentariskt läge med tre olika ministrar som hanterat frågan, då kan det vara svårt att få något uträttat. Under den här mandatperioden har det inte hänt så mycket i praktiken. De har visserligen tittat på frågan hur fler unga ska komma in på bostadsmarknaden, men det måste göras mer.
Har hämtat idéer från andra länder
Förutom att få fart på bostadsbyggandet handlar Byggmaterialhandlarnas reformförslag också om att det befintliga beståndet måste användas mer effektivt. Där föreslår de att reavinstskatten ska ses över så att den minskar ju längre du ägt bostaden. Liknande exempel finns i Finland och Danmark.
Andra förslag på reformlistan handlar om att renovera mer hållbart.
– Vi föreslår exempelvis ett grönt ROT-avdrag. Det skulle kunna vara ett sätt att uppmuntra privatpersoner till hållbar renovering och minskad energianvändning. När det kommer hållbart byggande i större skala föreslår vi ett krav på att minst 10 procent av byggmaterialet i nyproduktion skall vara återbrukat. Det kommer att skapa incitament för nya affärsmodeller för att få återbruket att fungera i stor skala. Finns det krav skapas system.
Om den nya regeringen ska fokusera på era förslag, vilket tycker du är de ska börja med?
– Jag tycker att man borde införa ett bosparande i Sverige som är neutralt, det vill säga man sparar inte för att köpa bostad av ett visst bolag. Regeringen skulle kunna besluta att utforma en sådan sparform. I Tyskland har man till exempel en sådan variant som vår regering skulle kunna inspireras av, säger Monica Björk.
Valdagen närmar sig. Vad vill du säga till politikerna så här i slutspurten?
– Låt bostadsfrågan få ta plats och tänkt långsiktigt! Titta hur andra länder har hanterat vissa frågor och lär av dem. En fungerande bostadsmarknad är en viktig motor för hela Sverige.
Byggmaterialhandlarnas reformer för svensk bostadspolitik
Förslag för att uppmuntra till hållbar renovering och bättre nyttjande av befintligt bostadsbestånd.
1.Inför Grönt ROT avdrag
Byggmaterialhandlarna föreslår att man utöver existerande ROT-avdrag får en skatterabatt på maximalt 50% av arbets- och materialkostnaden upp till 50 000 kr i ett nytt grönt ROT-avdrag. Detta skall ta sikte på den gröna omställningen och uppmuntra till ökad cirkularitet, genom att stimulera ökad andel återbrukat byggmaterial, användande av hållbara produkter och energieffektivisering, genom åtgärder som minskar energiförbrukning i bostäder.
2. Ökad cirkularitet av byggmaterial i nyproduktion
Genomför politiska reformer som ger incitament för byggherrar och beställare att öka andelen återbrukat byggmaterial i nyproduktion. Om man ställer krav på att minst 10% av byggmaterialet i nyproduktion skall vara återbrukat, så kommer det skapa incitament för en ny affärslogik kring återbruk och försäljning av byggmaterial.
3. Återställ ROT-avdraget till 50%
ROT-avdraget infördes i Sverige år 1993 som en åtgärd för att minska förekomsten av hushållens inköp av svart ar¬betskraft inom byggsektorn. Med Skatteverket som garant har det under snart 30 år finslipats till ett tydligt, uppskattat och väl fungerande system. Idag använder över 1,2 miljoner svenskar ROT över hela Sverige till ett värde på 12,1 miljarder. Genom att återställa det till den gamla nivån på 50% så skapas fler arbetstillfällen inom byggsektorn och det befintliga beståndet underhålls bättre.
Förslag för att skapa bättre möjligheter för personer som står utanför bostadsmarknaden idag att komma in.
4. Inspireras av Tyskland. Inför ett oberoende bosparande i Sverige
I Tyskland så utgör ett sk. Bauspar grunden för boendet. Och man börjar oftast spara i tidig ålder med ett perspektiv på minst 20 år. Bauspar skulle kunna vara en viktig komponent för att få svenskar att öka sitt sparande och långsiktigt planera för sitt boende. Du får låna samma belopp som du har sparat och används oftast som topplån tillsammans med ordinarie bolån. Fördelen med detta system är att du kan köpa valfri bostad som finns på marknaden och inte enbart i den kö som olika bostadsaktörer förmedlar.
5. Titta på Norge. Ett lånesystem för personer med låg inkomst
I Norge så har man en social bostadspolitik för personer som har svårt att finansiera köp av egen bostad. Där har statliga Husbanken ett uppdrag att erbjuda fördelaktig finansiering för de som inte kan lösa sin finansiering på annat sätt. I Sverige skulle man kunna titta på en liknande lösning genom att använda statliga SBAB på motsvarande sätt.
6. Lär av Finland. Förstagångsköpare får låna upp till 95% av bostadens köpeskilling
Det ger alla en möjlighet att få ett fotfäste på bostadsmarknaden och komma i gång med sin bostadskarriär. Idag så begränsas vi i Sverige med lånevillkor kopplade till fem gånger årsinkomsten, som gör att unga får svårt att låna till sin första bostad. Genom ett fokus på unga och möjligheten att låna högre andel vid köp av sin första bostad skulle det ge många en möjlighet att ta ett kliv in på bostadsmarknaden.
Förslag för att öka rörligheten på den befintliga bostadsmarknaden
7. Studera Danmark och Finland. Slopad reavinstskatt om du ägt din bostad en längre tid
Genom den höga reavinstskatten i Sverige uppstår en inlåsningseffekt om man har bott länge i sin bostad och värdet har ökat kraftigt. Det innebär att många bor kvar längre i sin bostad längre än vad man önskar, vilket leder till en minskad rörlighet och dåligt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd. I Danmark behöver du inte betala reavinstskatt vid försäljning av bostaden om du har bott där minst 3 år. I Finland är det 2 år som gäller. För svenska förhållanden skulle denna modell vara svår att införa i nuläget, då dessa länder har fastighetsskatt. I stället kan man differentiera reavinstskatten från dagens 22%, till att den reduceras till förslagsvis 10% om du har ägt bostaden i minst 3 år. Det skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden och minska inlåsningseffekten.
