Upphandlingsmyndighetens nya klimatkrav riktar sig till kommuner, regioner och statliga aktörer vid upphandlingar. Den tuffaste nivån minskar klimatpåverkan med hela 50 procent.
Enligt Upphandlingsmyndigheten står inköpskategorin bygg, fastighet och mark för närmare 40 procent av klimatpåverkan till följd av offentliga inköp. För att minska denna siffra kommer nu myndigheten med klimatkrav som kan användas av kommuner, regioner och statliga aktörer vid upphandlingar av entreprenader samt vid projektering av vägar och andra anläggningsprojekt.
– Klimatpåverkan från anläggningssektorn måste minska betydligt och upphandlande organisationer behöver stöd. Nu finns klimatkrav som kan användas när entreprenader och konsulter för större anläggningsprojekt upphandlas, säger Jens Johansson, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
De nya klimatkraven är en del av ett regeringsuppdrag som Upphandlingsmyndigheten utför tillsammans med Boverket för att minska klimatpåverkan inom bygg, anläggning och fastigheter.
Klimatpåverkan till följd av offentliga inköp uppgick år 2019 till 23,5 miljoner ton CO2-e enligt myndighetens miljöspendanalys. Inköpskategorin bygg, fastighet och mark står för 9,2 miljoner ton CO2-e. År 2019 avsåg 36 procent av alla annonserade upphandlingar bygg och anläggningsarbete.
Klimatkraven riktar sig främst till offentliga beställare som upphandlar konsulter för tidiga skeden i byggprocessen, projekteringsuppdrag samt total- eller utförandeentreprenad.
Syftet med hållbarhetskriterierna är, enligt Upphandlingsmyndigheten, att göra det enklare att ställa krav som verkligen leder till minskad klimatpåverkan vid såväl projektering som själva byggandet. För tidiga skeden i byggprocessen (men även för de andra skedena) finns, enligt myndigheten, krav på att upphandlad konsult (eller annan part) ska ta fram handlingsplaner för arbetet med att minska klimatpåverkan.
Upphandlingsstödet innehåller förslag på hur beräkningar ska göras så att beställaren kan se om klimatbelastningen har minskat eller ökat, jämfört med ett business-as-usual scenario. Beräkningsanvisningarna fastställer hur jämförelser mot uppsatta mål och krav kan göras och visar hur projekteringen och byggfasen kan räknas samman, vilka ska underlätta när projektör och utförandeentreprenör upphandlas för sig.
Beräkningsanvisningarna ger också förslag på hur ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten kan hanteras i klimatbelastningen. Beräkningsanvisningarna visar på två sätt att göra jämförelserna, dels genom ”omvänd beräkning”, dels genom ”upprepade beräkningar”.
Kraven på en procentuell minskning av klimatpåverkan finns på tre nivåer och följer Trafikverket som sedan tidigare ställer klimatkrav vid byggande av infrastruktur. Ambitionsnivån på minskad klimatpåverkan är förhållandevis blygsam på basnivå, 15 procent. Största utmaningen finns på spjutspetsnivån där minskningen är 50 procent. På avancerad nivå är kravet på minskad klimatpåverkan 30 procent.
De nya kraven innehåller även förslag på vad en handlingsplan för klimatarbetet bör innehålla. Detta för att kunna sätta en minsta nivå för de åtgärder som görs av entreprenörerna. Kraven är också anpassade efter var i byggprocessen som beställaren är. Behöver man upphandla konsult för tidiga skeden i byggprocessen eller projekteringen finns krav anpassade till det och är det en totalentreprenad eller en utförandeentreprenad som ska upphandlas finns krav anpassade till det.
