Pandemin börjar släppa taget och återgången till mer normala förutsättningar präglar samhället. Prognosen för den nordiska byggmarknaden visar tillväxt i år och sedan en måttlig nedgång under hela prognosperioden.
Även om vi inte helt kan lägga pandemin bakom oss och flera potentiella fallgropar återstår att undvika, är vi en bra bit på väg mot tiden efter corona-pandemin. Vaccinationstäckningsgraden i Norden är hög och vaccinationskampanjerna fortsätter vilket har möjliggjort att många av restriktionerna redan har släppts eller är på väg att släppas i hela Norden. De ekonomiska utsikterna för de nordiska länderna ser goda ut i närtid och både hushåll och näringsliv är optimistiska gällande sina respektive länders ekonomi.
Under pandemin har hushållen i de nordiska länderna ökat sina besparingar när deras konsumtion av vissa varor och tjänster gått ned, då hushållen spenderat mer tid i hemmet. Den höga besparingsgraden under pandemin i kombination med förväntningarna om fortsatt låga räntor i Norden gör att hushållen har betydande utrymme för ökad konsumtion under prognosperioden (även om styrräntan i Norge har börjat höjas förblir nivån på kort sikt ändå lägre än före corona).
När samhället nu öppnar igen kommer hushållens konsumtion sannolikt att öka då hushållen återigen kan konsumera sådant de avhållit sig från, något som stärker tillväxten och bidrar till att arbetslösheten fortsätter att gå ned från pandemins höga nivåer.
Arbetslösheten är hög i alla nordiska länder, särskilt i Sverige och Finland, och det kommer att ta flera år innan arbetslösheten kommit ned till nivåerna som gällde före corona. En expansiv penningpolitik och förändrade bostadspreferenser gör att bostadspriserna fortsätter att öka i Norden i år, dock med olika intensitet. Norge är kanske undantaget, där bostadspriserna har svalnat det senaste halvåret och bostadspreferenserna inte har förändrats lika tydligt som i Sverige.
Produktionen minskade i hela näringslivet när pandemin slog till och särskilt tjänstesektorn har kämpat under hela pandemin. Byggmarknaden har trots smittskyddsåtgärderna och begränsad arbetskraftsrörlighet över nationella gränser visat styrka och fortsatt vara aktiv genom hela pandemin.
Prognosen för den nordiska byggmarknaden visar tillväxt i år och sedan en måttlig nedgång under hela prognosperioden. Investeringarna i hela den nordiska byggmarknaden ökade med knappt en halv procent förra året och vi räknar med att den kommer att öka i år, för att därefter krympa under både 2022 och 2023 (i fasta priser). Vår prognos visar att den totala nordiska byggmarknaden kan nå 120 miljarder 2020-EUR i investeringar i år.
Byggaktiviteten för nya bostadshus väntas ha den högsta tillväxten i år (nästan 12 procent jämfört med förra året). Även ROT-marknaden (renoveringar, ombyggnad och tillbyggnad) för bostadshus och för lokaler förväntas öka i år, men med en lägre tillväxttakt (mellan 2 och 4 procent) medan byggaktiviteten för nya lokaler förväntas förbli oförändrad jämfört med nivån 2020.
Mot slutet av prognosperioden och åren därefter förväntar vi oss att ett ökat klimat- och miljöfokus kommer att bidra till en starkare årlig tillväxt för ROT-marknaderna. Detta förväntas ske dels genom att befintliga byggnader, såsom kontors- och affärslokaler, byggs om och anpassas efter förändrade behov och dels genom att en del byggnader transformeras till bostadshus.
Dessutom tror vi att ett ökat fokus på energieffektivitet i byggnader kommer att öka tillväxten i renoveringsdelen framöver. En ytterligare kanal som kan göra att ROT-marknaden växer är att klimatförändringar leder till en ökad förekomst av naturskador och därmed ökar behovet av förebyggande åtgärder eller reparationsarbeten för fastigheter.
Vi förväntar oss att de två ROT-marknaderna kommer att utvecklas i motsatta riktningar under 2022–2023; ROT-investeringar för lokaler förväntas öka medan ROT-investeringar i bostäder förväntas minska (då hushållen drar ned på sina renoveringsprojekt när restriktionerna lättar inom såväl Norden om i stora delar av övriga världen).
Inom Norden har inte bara byggaktiviteten varit hög, även transaktionsvolymerna har varit höga. Under det första halvåret 2021 var transaktionsvolymerna rekordhöga i Norden, där Sverige och Norge ökat mest jämfört med första halvan av pandemiåret 2020. Över tre fjärdedelar av alla förvärv som skett i Norden under 2020 och den första halvan av 2021 involverade en annan nordisk köpare, antingen inhemsk eller från ett grannland. Det som handlats återspeglar samma typ av mönster som inom nybyggnationen av lokaler och bostäder.
Det är en hög efterfrågan på industri-, lager- och logistikbyggnader samt på bostadsfastigheter/samhällsbyggnader, medan affärsbyggnader och till viss del kontor inte går lika starkt som förväntat innan pandemin slog till. Vad det säljs mest av varierar mellan länder, Danmark och Finland har en hög och ökad andel försålda bostadsfastigheter under första halvan av 2021 jämfört med 2020, medan andelen industrifastigheter ökat i Sverige och andelen sålda kontorsfastigheter i Norge bibehållit sin höga andel av transaktioner under såväl 2020 som början av 2021.
Johan Grip
Chefsekonom
Prognoscentret
