Många av Europas byggföretag drabbades hårt av de produktionsstopp som följde av nedstängningarna under våren och hösten 2020. I de senaste konfidensmätningarna rapporterar de europeiska byggföretagen dock in allt mer optimistiska tongångar – men skillnaderna mellan länderna är fortfarande stora.
För första gången sedan coronautbrottet börjar vi nu se en signifikant återhämtning i den europeiska byggindustrin. För EU:s ekonomi är den europeiska byggindustrin oerhört betydelsefull. Sektorn står för cirka nio procent av EU:s totala BNP och sysselsätter cirka 18 miljoner personer. EU-kommissionens senaste mätningar bland europeiska byggföretag visar på ökat förtroende i praktiskt taget samtliga EU-länder – och ökningen är mycket markant. Efter de kraftiga nedgångarna under våren 2020, och bottennoteringar i företagens förväntningar om framtiden, (se figur 1), var utvecklingen under de efterföljande månaderna mycket dämpad. Även om vissa länder lyckades uppnå en viss normalisering av byggaktiviteten redan under sommaren 2020 var förväntningarna fortfarande långt under nivåerna före krisen. I tillägg upplevde vissa länder nya bakslag under vintermånaderna, vilket bidrog till ytterligare tvivel om en snabb återhämtning. Men så förändrades plötsligt bilden under våren 2021. I mars och april 2021 noterades ett kraftigt trendbrott och en markant uppgång i byggföretagens konfidensindikatorer.
Kraftiga uppgångar I EUROCONSTRUCT-länderna (Figur 1)
EUROCONSTTRUCT är ett nätverk av analysföretag, institutioner och organisationer med fokus på de europeiska byggnads- och anläggningsmarknaderna. Nätverket omfattar idag 19 länder, bland annat Tyskland, Storbritannien, Sverige, Spanien, Nederländerna och Frankrike. I majoriteten av de EU-länder som idag ingår i EUROCONSTRUCT-nätverket har det sedan december 2020 uppmätts systematiska ökningar i konfidensindikatorerna. Ökningarna ligger på cirka 10 enheter eller mer (se figur 2). Endast byggföretagen i Tyskland och Tjeckien rapporterar in samma nivåer som i december 2020. Men det ska då också tilläggas att Tyskland heller inte föll lika kraftigt under fjolåret, framtidstron är där snarare oförändrat neutral.
Fåtal länder mer positiva jämfört före coronakrisen (Figur 2)
Det bör dock betonas, den kraftiga förbättringen till trots, att nivån fortfarande är lägre än före krisen i många länder. Trots förhållandevis likartade utgångslägen innan krisen har byggföretagen i de olika länderna drabbats väldigt olika. Utifrån utgångsläget och hur väl man tagit sig igenom krisen går det att identifiera fyra grupper av länder (se figur 3):
” Dive through” bra utgångsläge och övervunnit krisen: Nederländerna och Österrike präglades av gynnsamma förutsättningar före krisen och bland byggföretagen fanns optimistiska tongångar om framtiden. Länderna har i tillägg hanterat coronapandemin väl och klarat sig bra genom krisen. I såväl Nederländerna som Österrike rapporterade byggföretagen in mer positiva tongångar i april 2021 än vad som var fallet före krisen (januari 2020).
” Prolonged Covid shock” – bra utgångsläge men försvagade av krisen: I Finland, Ungern, Frankrike, Tyskland, Sverige och Irland härskade optimistiska tongångar bland ländernas byggföretag före coronapandemins utbrott. Krisen har emellertid lämnat avtryck i ländernas ekonomier vilket även avspeglas i byggföretagens förväntningar om framtiden. Jämfört med januari 2020 noteras fortsatt lägre nivåer.
”Crisis as an opportunity” Förbättrade sentiment trots svagare utgångsläge: Byggföretag i Belgien, Danmark, Italien och Spanien drabbades av Coronakrisen i ett läge då företagens förväntningar redan var låga eller rent av pessimistiska. Sedan dess har dock optimismen ökat i de här länderna.
”From bad to worse” – svagt utgångsläge och ytterligare försämring i kölvattnet av krisen: Byggföretagen i Tjeckien, Portugal, Slovakien och Polen har upplevt en ytterligare negativ förstärkning på grund av krisen.
Stora skillnader kvarstår (Figur 3)
Trots att i stort sett alla EUROCONSTRUCT-länder drabbades av kraftiga nedgångar under våren 2020, och att stämningsläget under detta år förbättrats, är den ekonomiska situationen i de enskilda länderna fortsatt väldigt olika.
Sammanfattningsvis kan man säga att goda ekonomiska förutsättningar före krisen endast delvis fungerat stötdämpande mot coronakrisens ekonomiska konsekvenser. Bara ett fåtal länder har verkligen lyckats ”dyka igenom” krisen vilket vi kan se i exemplet med Nederländerna och Österrike. Och omvänt har andra länder – något överraskande kan man tycka – lyckats stärka sin position trots svaga utgångslägen.
Av: Michael Klein, WIFO – Austrian Institute of Economic Research bearbetat av Prognoscentret AB.
