Fastighetsägarna i landet använder ofta bedömningsföretagen Sunda Hus och Byggvarubedömningen för digital byggproduktinformation. Byggmaterialindustrierna förordar istället Basta-systemet.
– Sunda Hus skapar bedömningar om innehållet i byggprodukter i sin databas som vi menar inte är baserat på erkända vetenskapliga rön utan på ideologiskt miljötänkande, säger Johan Aspelin, vd i Golvbranschen (GBR).
Landets byggproduktleverantörer och fastighetsägare har olika syn på de olika systemen och bedömningsföretagen som kan hjälpa till att välja miljövänliga byggvaruprodukter. Leverantörerna vill själva ha kontrollen över sin produktinformation och bestämma vilken information om deras produkter som ska lagras och göras tillgänglig i digital standardiserad form. Byggmaterialindustrierna rekommenderar sina medlemmar att använda bedömningsföretaget Basta som följer leverantörernas modell för datalagring.
Många tunga fastighetsägare i landet har redan börjat använda bedömningsföretagen Sunda Hus och Byggvarubedömningen i stor skala och dessa två företag anger att de går längre när det gäller vilken information om varje produkt som de lagrar.
Sunda Hus har en arbetsmetod för registrering och bedömning av byggprodukter som många fastighetsägare nu i praktiken valt och betalar för. Vid registrering av produktinformationen ställer Sunda Hus ytterligare frågor om de bedömer att information saknas eller är otydlig och ber om förtydligande. Om de inte får ett tillfredsställande svar från produktleverantören så markeras detta i databasen där man anger vilka ämnen som i värsta fall skulle kunna ingå i produkten. Denna information lagras sedan i Sunda Hus databas och publiceras.
Det finns därmed två helt olika synsätt på hur produktinformation ska göras tillgänglig.
Byggvärlden har frågat Byggmaterialindustrierna om hur de ser på rollspelet mellan fastighetsägarna och bedömningsföretagen, och vi har valt Region Värmland som exempel eftersom Region Värmland använt Sunda Hus i stor skala i cirka 15 år.
– Skattebetalarna i Värmland är de stora förlorarna, de betalar för dåligt underbyggda tjänster som riskerar att leda till högre materialkostnader och lägre hållbarhetskvalité, skriver Anneli Kouthoofd, Johan Aspelin och Henrik Jansson i ett gemensamt svar.
De representerar Byggmaterialindustrierna, Golvbranschen (GBR) och SVEFF (Sveriges Lim och Färgföretagare), och de menar att de fastighetsägare runt om i landet som valt att köpa informationstjänster från bedömningsföretag (som Sunda Hus och Byggvarubedömningen) för att ställa miljökrav begår ett misstag.
Dessa miljökrav är inte baserade på erkända vetenskapliga rön och är oproportionerliga, eftersom de saknar säkerställd miljö- och hållbarhetsnytta. Skälet till att oproportionerliga krav har ställs under lång tid är att kraven i sig gynnar bedömningsverksamheten eftersom bedömningarna blir fler och mer komplexa, menar Kouthoofd, Aspelin och Jansson.
– Branschorganisationen Golvbranschen ifrågasätter om bedömningsföretaget Sunda Hus i Linköping AB lever upp till kraven i Lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi ser att kommuner och regioner väljer att lita på Sunda Hus miljöbedömningar. Sunda Hus skapar bedömningar om innehållet i byggprodukter i sin databas som vi menar inte är baserat på erkända vetenskapliga rön utan på ideologiskt miljötänkande, säger Johan Aspelin, vd i Golvbranschen (GBR).
Sveriges Färg och Lim Företagare, SVEFF, är kritiska mot kraven vid upphandlingar om att information om enskilda produkter ska vara registrerade, bedömda och löpande underhållna hos flera bedömningsföretag.
– Vi anser att en bedömning av en byggvara skall göras med beaktande av vetenskap och lagstiftning, ekonomi och internationella aspekter, och det system som bäst uppfyller det idag är Basta. Därför anser vi att man skall företrädelsevis använda det systemet, säger Henrik Jansson i branschorganisationen SVEFF.
Samtidigt är det uppenbart att många fastighetsägare redan valt bedömningsföretag. Sunda Hus uppger att 17 av 21 regioner hittills valt Sunda Hus eller Byggvarubedömningen.
– Min bedömning är att alla regioner och kommuner i landet är på väg att basera sina val av byggprodukter på information från bedömningsföretag. Skälet är Boverkets rapport 2019 om kostnadsnivån för de fel som skapas i branschen, säger Lars Nilsson, före detta Fastighetschef i Värmland, och idag konsult.
Sunda Hus delar inte Byggmaterialindustriernas bild.
– Byggmaterialindustriernas argumentation bygger på det underförstådda antagandet att de kriterier som Sunda Hus använder eller våra kunder använder, inte är baserade på erkända vetenskapliga rön. Vi delar inte den bilden, vare sig det gäller våra egna kriterier eller andra kriterier som kunder använder vårt system för att verifiera, till exempel de som ställs av olika certifieringssystem som Miljöbyggnad, Svanen eller Breeam.se, säger Lisa Elfström, vd för Sunda Hus.
Byggvarubedömningen har valt att inte kommentera Byggmaterialindustriernas kritik.
Upphandlingsmyndigheten anger att regioner och kommuner enligt LOU har fri rätt att välja bedömningsföretag.
– En upphandlande organisation har en förhållandevis stor frihet att själv besluta vilka krav och villkor som ska gälla vid en upphandling. Det innebär exempelvis att det är möjligt att ställa krav på att de produkter som används i entreprenaden inte får innehålla vissa ämnen, det vill säga miljökrav, under förutsättning att kraven har en koppling till föremålet för upphandlingen och är proportionerliga, säger Victoria Westergren, jurist vid Upphandlingsmyndigheten.
Hon förklarar också att även om det i anbudsinfordran finns en hänvisning till att Sunda Hus bedömningssystem ska användas så ska det vara möjligt för en leverantör att använda ett annat bedömningssystem eller på annat sätt visa att de föreslagna byggprodukterna uppfyller kraven på ett likvärdigt sätt.
Om en entreprenör då i sin offert anger att de vill använda Basta-systemet, som enligt uppgift till Byggvärlden, inte innehåller information om lika många kemiska ämnen per produkt, vad gäller då?
– I ett sådant fall måste leverantören ange för varje produkt i vilken utsträckning som Bastasystemet har svar, vid jämförelse med Sunda Hus, och därefter bifoga ett bevis för att övriga miljökrav, som inte framgår av informationen i Bastasystemet, är uppfyllda. En upphandlande organisation får då som bevis kräva att leverantören uppvisar provningsrapporter för varje produkt så att det går att säkerställa att byggprodukterna uppfyller de ställda miljökraven. Till skillnad från när leverantören använder sig av de förslag på bevis som den upphandlande organisationen anger i sin anbudsinfordran så måste leverantören verifiera uppgift om ingående ämnen per produkt, svarar Victoria Westergren.
Text: Göte Andersson
FAKTA bedömningsföretag:
Tre bedömningsföretag dominerar idag den svenska marknaden. Samtliga erbjuder informationstjänster till fastighetsägare, för till exempel nybyggnadsprojekt:
Sunda Hus i Linköping AB. 85 procent av företagets inkomster kommer från fastighetsägare som köper deras tjänster.
Byggvarubedömningen har över 50 medlemmar. Medlemmarna äger företaget, och bland dem finns till exempel tunga landsting och entreprenörer som Skanska och Peab.
Basta ägs av statliga IVL Svenska Miljöinstitutet och Byggföretagen.
FAKTA Byggmaterialindustrierna:
Byggmaterialindustrierna är branschföreningen för Sveriges byggmaterialföretag. Både tillverkande företag och byggmaterialens branschorganisationer ingår. Föreningen har 850 medlemmar. Branschen omsätter cirka 170 miljarder kronor per år och sysselsätter 53 000 personer.
