Visst är det roligt att få nya medarbetare! Nya kollegor att lära känna, lära sig av och få lära ut till. Standardavtalen AB 04 och ABT 06 är framtagna av företrädare för dem som varje dag arbetar ute på arbetsområdena och är alltså sprungna ur de praktiska situationer som måste lösas. Inte nog med att dessa avtal måste bli begripliga för den som ska arbeta med entreprenadrätt, den kunskapen ska sedan appliceras på faktiska situationer i en entreprenad där olika tekniska utföranden ska förstås.
Det föranleder ofta ett batteri av frågor från oss till den som vill ha vår hjälp med en entreprenadjuridisk fråga. För vi jurister måste förstå inte bara avtalet, utan också vad som faktiskt har hänt; varför föreskrivna släntlutningar inte har kunnat hållas, varför slitlagret på en väg krackelerat eller varför tillfällig spont inte har dragits. Det var när jag efter ett sådant möte kläckt ur mig att detta var så kul som min nya kollega frågade; varför är det så roligt med anläggning?
Är det för att det handlar om stora maskiner, stenblock, spont och släntlutningar? Är det för att det alltid blir något mycket påtagligt; en väg, en bro eller en tunnel? Eller ligger det något mer i denna min förtjusning i just anläggningsentreprenader?
Att arbeta med entreprenadrätt är att arbeta med både teknik och juridik som jag tycker är en rolig blandning. Det är t.ex. grymt mycket tekniska termer som måste läras in. Jag hade ingen aning om att skut inte bara är förkortningen för Svenska Kyrkan i utlandet, utan även är grova stenblock som inte kan krossas utan måste spräckas eller borras för att kunna forslas bort. Det rådde viss förvirring vid ett klientmöte innan den saken reddes ut.
Att bedöma omfattningen av anläggningsentreprenader är svårt och både beställare och entreprenörer måste vara på det klara med att det inte är möjligt att säkert veta vad som finns under markytan. De tekniska beskrivningar som upprättats i anslutning till AMA Anläggning beskriver förhoppningsvis de arbeten som ska genomföras under entreprenadtiden utifrån genomförda geotekniska undersökningar. De är dock bara kvalificerade gissningar baserade på sonderingar och provtagningar som aldrig är tillräckligt omfattande. Det kan leda till oanade konsekvenser som när en geoteknisk undersökning med för få portrycksmätare ledde till att ett underjordiskt vattenmagasin punkterades av tillfälliga brunnar med förödande konsekvenser i form av uppträngande vatten i storlek av en mindre sjö.
Dessa osäkerheter har lett till en ersättningsform, mängdkontrakt, som är speciellt utformad för att om möjligt kunna hantera dessa oförutsägbara entreprenader. De arbeten som beställaren förtecknat i en mängdförteckning upprättad i enlighet med MER Anläggning är de arbeten som beställts och sedermera mäts och ersätts enligt MER Anläggnings intrikata mät- och ersättningsregler.
Om det är en utmaning att förstå de tekniska förutsättningarna för en anläggningsentreprenad så är nästa steg för en jurist att applicera standardavtalen AB 04 och ABT 06 på de situationer som uppkommit under entreprenadtiden. Vilka arbeten en entreprenör ska räkna med ska utgöra kontraktsarbeten när entreprenören måste göra en fackmässig bedömning av arbetsområdet om det saknas eller lämnats ofullständiga uppgifter i förfrågningsunderlaget har lyckligtvis Högsta domstolen redan svarat på; vid en fackmässig bedömning ska entreprenören beakta sådana förhållanden inom arbetsområdet som är troliga, se Högsta domstolens dom NJA 2015 s. 3. Med den frågan löst återstår en hel del tolkningssvårigheter som Byggandets Kontraktskommitté, BKK; säkert kommer att ha löst när nya standardavtal lanseras någon gång under nästa år.
Om jag ska sammanfatta är svaret på min kollegas fråga; Det är mycket teknik och mycket juridik och det är en utmaning varje gång. Därför är det så roligt med anläggning!
Viktoria Edelman
Advokat
AG advokat
