Vad krävs för att ställa om till cirkulärt byggande? Det har ett projekt inom Göteborgs Stad undersökt och kommit fram till ett antal konkreta råd.
– Vi har fokuserat på sex mål för en cirkulär bygg-och rivningsprocess och definierat vad som krävs för att nå målen, säger Nina Wolf, Cirkulära Göteborg.
Projektet ”Upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg-och rivningsprocessen” har resulterat i 14 rekommendationer inom fem utvecklingsområden. I projektet har man fokuserat på fasta inredningsdetaljer som innerväggar, glasväggar, armatur, balkar, tegelstenar och betong. Men inte på lös inredning som möbler och liknande. Det riktar sig till offentliga upphandlare som arbetar med bygg-och rivningsprocessen, och till entreprenörer och arkitekter.
Projektledaren Nina Wolf ser rekommendationerna som ett första steg mot ett cirkulärt byggande. Tanken är att varje organisation ska utforma egna riktlinjer med cirkulära principer och starta ett förändringsarbete med sikte på 2030. Men redan idag kan man sätta igång, exempelvis med att beställa en materialinventering vid ett ombyggnads- eller rivningsprojekt. Utifrån inventeringen kan man ställa krav på en materialhanteringsplan som innehåller in-och utflöden av nya, återbrukade och återvunna material för vissa byggdelar.
De har haft ett verklighetsbaserat perspektiv, från nuläge och goda exempel. Arbetet har byggt på en inkluderande och öppen process.
– För oss har det varit viktigt att ta reda på hur mognaden på marknaden ser ut, för att veta vilka krav som går att ställa, känna till förutsättningarna och hinder. Vi har fokuserat på sex mål för en cirkulär bygg-och rivningsprocess och definierat vad som krävs för att nå målen, säger Nina Wolf, Cirkulära Göteborg.
Det gemensamma lärandet över gränserna mellan beställare, entreprenör och forskare ser hon som det viktigaste, och framhåller vikten av en tydlig dialog mellan beställare och entreprenör.
– Vi måste ställa ännu skarpare krav om vi vill få igång ett nytt flöde. Det cirkulära byggandet innebär en annorlunda byggprocess och inte skarpa linjer mellan planering och byggnation, utan går mer in i varandra. Detta innebär också nya affärsmodeller och att nya aktörer behövs på marknaden.
Inom cirkulärt byggande har livscykelperspektivet en framträdande roll – att hus har en lång livslängd, att produkter ska gå att ta isär och återmonteras, och att det är en effektiv materialanvändning.
– Nya jungfruliga material blir ett undantag som man vid ny- och ombyggnation bara kompletterar med. Istället utgår man från befintligt material. Det medför att byggnadsmaterialet måste produceras så att det blir återbrukbart framöver.
Nina Wolf möter ett stort intresse för projektet från flera håll och hoppas på pilotprojekt inom cirkulärt byggande. Det behövs för att ta reda på hur långt man kan komma och kunna fördela utvecklingskostnaderna för cirkulärt byggande mellan entreprenör och beställare.
Andrea Pap de Pestény, gruppchef för Hållbar Affärsutveckling på Skanska, har varit en av deltagarna i projektets referensgrupp. Hon anser att det mest värdefulla är att projektet levererat en tydlig målbild som de olika aktörerna kan förstå.
– Vi vill veta vad det är som vi ska leverera på. Att ställa krav i upphandlingen är väldigt viktiga nycklar för oss. Det viktiga är ställa rätt krav så att vi kan bidra med vår kompetens och våra lösningar, säger Andrea Pap de Pestény, gruppchef Hållbar affärsutveckling.
– Vi måste arbeta långsiktigt, se att det är en systemförändring och samverka. Detta innebär risker. Det är inte självklart vem som ska ta ansvaret för en återbrukad produkt. Även om det är riskfyllt, måste man ändå våga och ta små steg i rätt riktning.
För att lyckas med den cirkulära modellen tror hon att man måste hitta samarbetspartners och vara kreativ, kanske hitta avsättning för ett använt material utanför den egna branschen. Ta tillvara kompetensen i branschen och skaffa sig kunskap och erfarenheter.
– Det känns mer som när och hur – inte om, även om branschen i stort inte är där än. Skanska vill vara med och driva på det cirkulära byggandet, avslutar hon.
Text: Ulla-Karin Höynä
Fakta/ cirkulära byggflöden
- – projektet leddes av Cirkulära Göteborg på förvaltningen Konsument-och medborgarservice, Göteborgs Stad.
- – pågick under 2019.
- – finansierades av Vinnova.
- – projektparter Lokalförvaltningen Göteborgs Stad, kommunala bostadsföretag i Göteborg, CS Riv och Håltagning, IVL Svenska Miljöinstitutet, samt en bred referensgrupp med bl a byggföretag.
- – de sex målen för en cirkulär byggprocess: 1) lång livslängd och hög kvalitet, 2) Effektiviserad materialanvändning, 3) Liten andel jungfruliga material, 4) Omhändertagande av material för återbruk och återvinning, 5) Enkelt att reparera, demontera och remontera, 6) Enkelt att återbruka produkter som byggs in.
- – totalt 14 rekommendationer. Några exempel: Använd återbrukskonsult vid nybyggnad, ombyggnad och rivning. Ställ krav på samarbeten mellan byggentreprenör och återbruksaktörer. Upphandla konsulter med kunskap och erfarenhet inom återbruk. Ställ krav på cirkulär avfallshantering.
- – slutrapporten ”Dags att bygga och riva cirkulärt” finns på www.goteborg.se/cirkularagoteborg.
