Funderar du på att häva ett kontrakt? Tänk efter både en och två gånger dessförinnan och ta hjälp av jurist för noggrann bedömning av om rätt till hävning finns eller inte.
I entreprenader, små som stora, ser vi då och då att ilskan och frustrationen hos enskilda personer tar överhand framför ett professionellt agerande. Reptilhjärnan tränger sig helt enkelt förbi pannlobens eftertänksamma sida och utan konsekvenstänk bestämmer den sig för att hux flux ”göra slut” i entreprenaden. Men. Ett sådant lättvindigt beslut om hävning kan bli en mycket dyr historia – om hävningen saknar grund har motparten rätt till skadestånd.
Inte sällan leder även hävningar till långdragna tvister i domstol eller skiljeförfarande. Det är inte alltid enkelt för den part som lättvindigt hävt ett kontrakt att komma till insikt om att behöva stå för följderna av detta. Givetvis finns det även situationer där det är komplicerat att bedöma om hävningen haft fog för sig eller om den varit obefogad (dock sällan när hävningen skett lättvindigt).
Strax innan jul, den 19 december 2019, hade Hovrätten över Skåne och Blekinge anledning att hantera ett flertal frågor om hävning (mål nr T 401-19). I AB 04/ABT 06 finns listor med hävningsgrunder för beställare och entreprenör, dessa är inte fullständiga utan parterna har möjlighet att föra fram även andra grunder. Domstolen landade även i att det är möjligt för hävande part att i efterhand, till exempel i tvist i domstol, föra fram ytterligare grunder för hävningen, även om dessa inte tidigare kommunicerats till motparten.
Domstolen konstaterade att för att få häva ett avtal krävs enligt allmänna avtalsrättsliga principer ett väsentligt avtalsbrott, om inte annat avtalats mellan parterna. Vissa av hävningsgrunderna i AB 04/ABT 06 saknar ett uttryckligt väsentlighetskrav i själva bestämmelsen. Domstolen fann ändå att samtliga hävningsgrunder angivna i AB 04/ABT 06 kräver ett väsentligt avtalsbrott för att det ska finnas rätt att häva.
De bestämmelser i AB 04/ABT 06 som saknar ordet ”väsentligt” ansågs inte vara tillräckligt tydligt avtalade avsteg från den allmänna rättsprincipen som kräver ett väsentligt avtalsbrott innan hävning kan ske. Domstolen slår fast att om parterna vill avtala om hävning utan väsentlighetskravet, krävs att det sker tydligt.
Passivitet hos en part förs ibland fram som ett argument för att avtalet mellan parterna under tidens gång ska ha fått ett annat innehåll. I det här rättsfallet menade entreprenören att beställaren varit passiv och att det innebar att beställaren frånfallit det ursprungligen skriftligt avtalade kravet om ställande av bankgaranti, vilket i sin tur skulle innebära att beställarens hävningsrätt kopplad till detta fallit bort.
Högsta domstolen har bedömt frågor om passivitet flera gånger, bland annat i NJA 2018 s. 171. Där framgår att för att en parts passivitet ska innebära en viljeförklaring, till exempel ett frånfallande av bankgaranti, måste motparten genom partens brist på aktivitet fått ett befogat intryck att den passiva parten som tillämpat avtalet generöst permanent avstått från rätten att åberopa de villkor i avtalet som avviker från den generösa tillämpningen (exempelvis permanent avstått från att kräva bankgaranti). Hovrätten i entreprenadtvisten ansåg inte att entreprenören bevisat att beställaren frånfallit kravet på bankgaranti. Entreprenören ansågs inte heller själv ha varit av uppfattningen att frånfallande av kravet på bankgaranti verkligen skett.
När vi håller kurs i entreprenadjuridik och pratar om hävning är ett upprepande mantra ”kontakta jurist innan hävning av kontrakt”. Med tanke på hovrättens dom får vi kanske både använda fetstilt, understruken text och muntligen ta till våra allra bästa pedagogiska knep i fortsättningen, för att skapa varningsklockor som ringer högt den dagen reptilhjärnan kommer på besök igen och känner för att säga tack och hej till motparten!
Jaana Nilsson
Advokat
AG advokat
