Förra året ökade e-handeln med 15 procent, och drygt varannan person köpte några av sina julklappar på nätet. Nu syns det ändrade konsumtionsbeteendet även i byggstatistiken.
2019 ökade projekteringen av logistik- och lagerbyggnader markant, samtidigt som nybyggnad av köpcentrum och butiker minskade.
Tillhör du dem som köpte julklappar på nätet? Du är inte ensam. I år köpte 35 procent majoriteten av sina julklappar på nätet, enligt Svensk Handel.
Samtidigt visar statistik från Klarna att försäljningen på nätet ökade med 17 procent i december. Under Black Friday och Cyber Monday i november ökade e-handeln ännu snabbare, 30 procent, jämfört med samma period året innan.
Svenskarnas ändrade köpbeteendet påverkar den mer traditionella handeln, bland annat eftersom digitaliseringen förstärker internationaliseringen, som skapar en större konkurrens.
Svensk Handel spår i sin rapport ”Läget i handeln” att så mycket som 11 000 butiker och 30 000 jobb kan försvinna under de kommande tio åren. Det motsvarar en minskning av antalet butiker med mellan 20 och 35 procent. Enligt prognosen kommer nästan varannan krona (48 procent) inom sällanköpsvaruhandeln att omsättas genom e-handelskanalen år 2030.
2019 fick modekedjor som till exempel JC och Thernlunds lägga ner, och i köpcentrum runt om i landet står butikslokaler outhyrda.
– Var fjärde konkurs under 2019 var ett detaljhandelsbolag. Detaljhandelns omstöpning och digitaliseringens frammarsch påverkar främst bolag i mellansegmentet, säger Richard Damberg på UC.
Enligt Sverige Bygger syns nu ”butiksdöden” även i byggstatistiken.
För större handelsprojekt, över 500 Mkr, ligger byggstartsindex på minus 34 procent för helåret 2019 jämfört med helåret 2018. Byggstartsindex är dock fortfarande positivt, plus sex procent, sett till mindre köpcentrum och butikslokaler (i projektsegmentet 1–500 Mkr).
Ännu tydligare syns nedgången för påbörjade projekteringar av köpcentrum och butikslokaler. Projekteringsindex har minskat med 35 procent helåret 2019, jämfört med helåret 2018 inom projektsegmentet 1–500 Mkr. Räknar man in projekt över 500 Mkr har projekteringsindex backat ännu mer och ligger på minus 65 procent.
För lager- och logistikbyggnader ser det mycket ljusare ut, och Sverige Byggers statistik vittnar om att just denna typ av byggnation ökar på bekostnad av butikslokaler. Den ökade e-handeln har behov av lokaler för lagerföring, pakethantering och returhantering.
Byggstarterna av lager- och logistikbyggnader ligger på en hög nivå både 2018 och 2019 jämfört med 2017, och projekteringarna ökar mycket kraftigt. I kategorin lagerbyggnader 1–500 Mkr ökar projekteringarna med cirka 80 procent. Räknar man in även lager över 500 Mkr är ökningen hela 152 procent.
– Det är intressant att notera att förändringarna i projekteringsskedet sker samtidigt – konsulterna projekterar för ökade lagerytor och minskade köpcentrum och butiker. Den ökade projekteringen under 2019 är en tydlig indikation på att byggstarterna av logistikanläggningar och lagerbyggnader kommer att öka under 2020, säger Peter Åhs, marknadschef på Sverige Bygger/Byggfakta.
När butiker och köpcentrum drabbas av vikande lönsamhet ersätts butikslokaler av andra verksamheter, till exempel kontor, restauranger och caféer.
– Efter att ha pratat med fastighetschefer och företag som anlitas för att skapa event i butikslokaler samt köpcentrum är det tydligt att det på många håll finns butikslokaler som omvandlas till andra lokaler. Några fastighetschefer har sagt att de fått konkreta förfrågningar från just näthandlare om lagerytor i de köpcentrum eller andra fastigheter de har, säger Peter Åhs.
