Nio städer finansiering till projekt som kan snabba på klimatomställningen, detta med sikte på att bli klimatneutrala till år 2030.
Finansieringen sker inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities, som koordineras at KTH.
Stödet omfattar totalt 35 miljoner som matchas med samma belopp från städerna, vilket ger en total budget om 70 miljoner.
– Med denna satsning vill vi tillsammans med städerna och deras partners mejsla fram innovationsinsatser som ger snabba och kraftfulla effekter för att uppnå klimatneutrala städer 2030. Men det är också helt nödvändigt att insatserna ger ett gott liv åt alla i staden, säger Viable Cities programchef Olga Kordas, som också är forskare på KTH.
Enköping, Göteborg, Järfälla, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö är de städer som nu får finansiering och tar sig an uppgiften att bli klimatneutrala till 2030.
– Städerna som beviljats stöd ska ta fram handlingsplaner med ett helhetsgrepp om klimatomställningen och bygga tvärsektoriella innovationsteam med mandat och förmåga att påskynda omställningen till den klimatneutrala staden år 2030, säger Susanne Karlsson, enhetschef på Energimyndigheten.
Bland inslagen i handlingsplanerna för klimatarbetet finns spännande exempel på hur städerna ska arbeta för att ta tillvara möjligheter inom digitalisering och medborgarengagemang.
Exempelvis kommer Göteborg att nyttja klimat- och beteendedata i en digital tvilling av den fysiska miljön som en katalysator i omställningsarbetet. Ytterligare ett exempel är Umeå där man kommer att arbeta vidare med medborgarengagemang för klimatomställning utifrån staden som testbädd för delningstjänster i programmet Sharing Cities Sweden.
Projekten inleds i september 2019 och löper över två år. De delfinansieras vardera med mellan tre och fem miljoner kronor.
Satsningen är inspirerad av det arbete som pågår inom EU med så kallad ”mission-driven innovation”. En grundidé är att inrikta forskning och innovation mot en visionär, men konkret målsättning – Klimatneutrala städer 2030 – som kan samla många krafter och leda till banbrytande systemförändringar.
– Utöver de enskilda städernas projekt kommer även insatser göras för att städerna ska kunna arbeta tillsammans och dra nytta av lärdomar och insikter för snabbare klimatomställning. Vår gemensamma ambition är att vi ska inspirera världens städer, berättar Olga Kordas.
Kort om projekten:
Göteborg: Projektet inriktas på en datadriven klimatomställning för det goda livet i Göteborg. En viktig del i detta är nya systemlösningar kopplat till mobilitet som kan minska klimatpåverkan och ge förutsättningar för en anpassningsbar styrning av staden. En viktig ambition är att addera mer klimat- och beteendedata till modellen som kallas ”Virtuella Göteborg”, d.v.s. stadens digitala tvilling av den fysiska miljön. Man vill också nyttja den digitala tvillingen som katalysator i omställningsarbetet.
Malmö: Malmö stad ska i detta projekt samla interna och externa intressenter i ett innovationsteam för att tillsammans skapa en målbild som möjliggör klimatneutralitet i Malmö till 2030. Innovationsteamet ska även arbeta fram en agil handlingsplan för hur målen ska nås. I vissa fall har intressenterna rådighet över de insatser som krävs. Projektet har ett särskilt fokus på medborgarengagemang. Inom projektet ska även undersökas vilka digitala verktyg som redan finns, och vad som behöver utvecklas, för att accelerera omställningen till en klimatneutral stad 2030.
Uppsala: Uppsala kommun och nätverket Uppsala klimatprotokoll ska ta fram en handlingsplan för ett fossilfritt välfärdssamhälle 2030. Projektet ska 1) implementera nya IT-verktyg för visualisering i syfte att öka medvetenheten och stimulera ett brett deltagande i arbetet med att ta fram och sedan genomföra klimatfärdplanen, 2) utveckla tvärvetenskapliga och tvärsektoriella innovationsteam med akademi, näringsliv och samhälle för att göra Uppsala och Bergsbrunna till en internationell förebild som testbädd för hållbar stadsutveckling.
Umeå: Projektet för ett smart klimatneutralt Umeå 2030 utgår från ett konsumtionsperspektiv på stadens klimatpåverkan och inkluderar utsläpp inom och utanför Umeås geografiska gräns. Insatser inriktas på fyra hotspots för att minska hushållens klimatpåverkan: 1. Resande (flygande samt bilanvändning), 2. Livsmedel (köttkonsumtion, mjölkprodukter samt matsvinn), 3. Boendeenergi 4. Kläder och möbler. Arbetet involverar även utvecklingen av två helt nya stadsdelar, Tomtebostrand och Norra Ön, som båda har ambitionen att vara internationella hållbarhetsförebilder.
