2018 ökade det europeiska byggandet, men utvecklingen varierade mellan länderna. Framför allt ökade Östeuropa medan byggaktiviteten i primärt de nordiska länderna dämpades efter flera år med stark tillväxt. Framöver är det främst anläggning som utvecklas positivt medan bostäder och lokaler utvecklas svagare, allt enligt Euroconstruct.
Enligt den senaste statistiken så växte de europeiska bygginvesteringarna med 3,1 procent under förra året, en lite bättre utveckling än prognosen visade för drygt ett halvår sedan. Däremot har förväntningarna på framtiden justerats ned ytterligare ett steg jämfört med den tidigare prognosen.
Byggandet av bostäder ökade förra året med 5 procent medan årets uppgång ser ut att bli betydligt mer blygsam. Det bör dock påpekas att utvecklingen nu kommer från en högre nivå och tillväxten trappas stegvis ned för att enbart nå 0,3 procent under 2021. Den starkaste utvecklingen under 2019 och 2020 förväntas inom anläggningssektorn med en genomsnittlig årlig uppgång på nära 5 procent.
Privata lokaler (industri, affär, kontorsbyggnader etc.) är sen-cykliska, varför byggaktiviteten normalt släpar efter när resursutnyttjandet i ekonomin svänger. När konjunkturen nu vänder nedåt blir därmed nedgången inom segmentet ganska måttlig. Man kan dock i segmentet se ganska tydligt att Europas länder befinner sig i olika stadier i sin konjunkturutveckling.
Prognoserna har justerats ned något sedan den förra Euroconstructrapporten från november 2018, ett resultat av en svagare industrikonjunktur, nedreviderade satsningar på transportinfrastruktur och en allmänt svagare ekonomisk utveckling. Byggaktiviteten förväntas nu stiga med 1,9 procent under 2019, vilket är en aning svagare än den bedömning som gjordes till Paris i november. Årets samlade BNP tillväxt hos medlemsländerna har även justerats ned, från 1,8 till 1,4 procent. Tillväxtförväntningarna hos europeisk byggsektor bortanför 2019 är i princip oförändrade.
Stämningsläget i Europa har försämrats märkbart det senaste året och skillnaderna mellan olika branscher och länder är fortsatt stora. Italien gick in i en ny recession under hösten 2018 delvis beroende på relativt höga räntor i spåren av osäkra statsfinansiella utsikter. De europeiska hushållens ekonomi har dock utvecklats relativt väl de senaste åren och den trenden väntas fortsätta, inkomsterna förbättras när sysselsättning och löner stiger. Samtidigt fortsätter hushållen att agera försiktigt och ökar sitt sparande.
Tillväxten i ROT-sektorn faller en del från förra årets nivå, och väntas ligga kring 1 procent under hela prognosperioden. Den dämpade tillväxttakten är främst en effekt av en svagare utveckling för bostadsrenoveringar. Ökningen är lägre än vad som krävs för att bibehålla byggnadernas standard med hänsyn till beståndets åldersstruktur och det är en god bit ifrån vad som krävs för att nå de ambitiösa mål som finns för fastighetssektorns energianvändning.
Sverige väntas ligga långt ned i den europeiska tillväxtligan under prognosperioden men aktiviteten kommer från en hög nivå. Den svenska byggmarknaden har haft en betydligt starkare utveckling sedan 2012 tack vare att vi gick relativt helskinnade ur finanskrisen till skillnad från många andra länder. I år väntas de samlade svenska bygginvesteringarna sjunka med närmare -7 procent då framför allt bostadsbyggande sjunker. Dessutom finns tydliga riskscenarion, som kinesisk avmattning, oro kopplad till Brexitprocessen och handelspolitiska spänningar.
Mattias Pettersson,
Prognoscentret
