Stockholms energisnålaste hus

– Vi har varit tvungna att ompröva hur vi bygger på detaljnivå men det är sådana utmaningar som är bra med ett utvecklingsprojekt, säger Torbjörn Kumlin, projektchef Stockholmshem.

Det är perfekta förutsättningar för solenergi när Stockholmshem visar upp sina plusenergihus i Norra Djurgårdsstaden. Solen skiner och en föraning av sommarens hetta drar in över området. Det är varmt på de stora inglasade balkonger och solcellerna på taket producera energi för fullt. Men vägen fram till färdigt hus har inte varit spikrak.  Projektet har brottats både med yttre förutsättningar och byggtekniska utmaningar.

– De här husen ligger i en dal med flera hus runt omkring sig. Det är inga optimala förutsättningar för ett plusenergihus. Vi har verkligen fått kämpa med alla detaljer för att uppfylla kraven på energiförbrukning, säger Johan Torstensson som är projektansvarig på Incoord och en av konsulterna som varit involverade med att förverkliga projektet.

Våren 2014 utlyste Stockholms stad en tävling där man efterlyste förslag på plusenergihus. Två av grundkraven var att bidragen skulle producera mer energi än de konsumerade och att de skulle gestalta hållbarhet och minimal miljöpåverkan. I praktiken innebar det att energiförbrukningen inte fick överstiga 17 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Gränsen för ett lågenergihus ligger annars på 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år som jämförelse. Stockholmshem var en av flera aktörer som lämnade in förslag till tävlingen och deras bidrag gick segrande ur striden.

– Med den här tävlingen ville Stockholms stad hoppa ett steg i utvecklingen. Istället för ett litet steg ville man ta ett rejält kliv. I vårt bidrag fokuserade vi på gestaltningen och energiförbrukningen och vi lyckades uppfylla tävlingens krav. På hösten 2014 utsågs vårt bidrag till vinnare och då kunde vi börja jobba med projekteringen av bygget, säger Torbjörn Kumlin.

Lite mindre än fem år senare står nu de båda husen färdiga att ta emot sina hyresgäster. Tak och väggar som ligger i solläge är täckta med totalt 730 kvadratmeter solceller. De ska förse husen med tillräckligt mycket el för att täcka behovet av varmvatten, värme och fastighetsel och även ge ett överskott som skickas vidare i elnätet. För att lyckas med det har formgivningen fått anpassas till den tekniska funktionen.

– Taknockarna har vridits för att ge södervända takytor, optimerade för att fånga solenergi. Vinkeln på lutningen är också anpassat för att skapa så bra förutsättningar som möjligt. Vi har också inglasade balkonger som löper längs med hela lägenheterna med utgång från varje rum. Det skapar en klimatzon som bidar till att minska energiförbrukningen och vi får utökade boendeytor under den varma delen av året på köpet. Det ger våra hus en speciell karaktär som även bidrar till gestaltningen, säger Morten Johansson på arkitektkontoret DinellJohansson som ritat huset. 

Längst ner i en av byggnaderna ligger värmecentralen som är de båda husens hjärta. Uppvärmningen sker genom två bergvärmepumpar och är helt frikopplad från fjärrvärmen. När vi besöker projektet sammanfaller det med att det första varmvattnet släpps på. 

– Allting hänger på att uppvärmningen fungerar. Det blir mycket teknik i ett sådant här hus och det skapar utmaningar när det gäller energiförbrukningen. Det är dyrare att bygga ett plusenergihus än ett vanligt lågenergihus men det får man räkna med i ett utvecklingsprojekt. Vi har verkligen fått väga för-och nackdelar mot varandra för att få ett så bra resultat som möjligt, säger Johan Torstensson.

Det råder febril aktivitet i huset inför inflyttningen som infaller någon vecka efter vårt besök. Det putsas på de sista detaljerna även om det mesta är färdigt. När vi släpps in i en av lägenheterna blir det uppenbart hur planlösningen har påverkats av kraven på låg energiförbrukning. Direkt innanför en liten hall kommer man till en korridor där rummen ligger i fil ut mot balkongen. Längst bort i korridoren ligger ett kök i ljusa färger med öppen planlösning. På golvet ligger askparkett för att ge ett bra dagsljusklimat.

– Det är lite speciellt att rita ett hus med så mycket förutbestämda krav. Men det har också underlättat vissa delar i processen. En del beslut har varit helt självklara eftersom det inte funnits några andra alternativ, säger Morten Johansson.

Den inglasade balkongen är det som känns mest iögonfallande med lägenheternas planlösning. Det är gott om utrymme för socialt umgänge eller om man vill ställa undan en cykel. Under vårt besök ligger solen på och det skapar nästan en bastukänsla på balkongen. Men med några enkla handgrepp kan glassektionen öppnas upp och frisk luft strömma in. Den norra sidan av huset vetter mot grönområden och om man sticker ut huvudet får man en anblick av Husarvikens glimrande vatten. 

– Inglasningen fungerar nästan som en skaljacka. Under vinterhalvåret stänger man igen och då skyddar det mot vinden och ger ett varmare inomhusklimat. När det blir varmare kan man ta av sig jackan och öppna upp för sommaren, säger Torbjörn Kumlin.

De båda husen i Norra Djurgårdsstaden har höjt ribban för vad som är möjligt att åstadkomma när det gäller energiförbrukningen. De är de första flerbostadshus i Stockholm som är plusenergihus och Stockholmshem är nu nära målgång för projektet. Men det finns inga aktuella planer på att bygga något mer plusenergihus. 

– Det här projektet kom till under speciella förutsättningar eftersom Stockholms stad satte kravbilden. Nu vill vi se hur det här projektet faller ut innan vi sätter igång med något liknade igen, säger Torbjörn Kumlin.

Av: Samuel Karlsson
 

Fakta miljötekniska lösningar:

• 730 kvm solceller på tak och väggar beräknas ge mer än 85 000 kwh per år för att driva värme, varmvatten och fastighetsel.
• Takvinkeln på 30 grader är inom det optimala omfånget för högeffektiva solceller.
• Husen kan kompletteras med mindre vindkraftverk vid husnocken.
• Bergvärme säsongslagrar energi via överskottsvärme från växelriktare och solceller.
• Spillvattenvärmeväxlare återvinner värme från duschar och avlopp. 
• Det finns 3,8 cykelplatser per lägenhet.