Det har gått några månader sedan Per Bolund utsågs till bostadsminister. Nu när han blivit lite varm i kläderna har Byggvärlden känt ministern på pulsen. Vilka utmaningar ser han framför sig den kommande mandatperioden?
De första reaktionerna på utnämningen av Per Bolund till bostadsminister var försiktigt positiva från byggbranschen. Framför allt var det många som såg en fördel med att bostads- och byggfrågorna flyttade in på Finansdepartementet. Men den senaste tiden har det höjts allt fler kritiska röster med anledning av de kreditrestriktionerna på lånemarknaden som många menar bidrar till att förstärka inbromsningen i byggsektorn.
Byggvärlden träffade Per Bolund på Finansdepartementet för en intervju och passade på att fråga hur han ser på byggbranschens utmaningar och vilka förväntningar han har på jobbet som bostadsminister den kommande mandatperioden.
Känns det naturligt att vara både bostadsminister och finansmarknadsminister? Fördelar och nackdelar?
– Jag ser framför allt fördelar. Det är angeläget för byggsektorn att besluten som rör byggande finns med där de viktiga ekonomiska besluten fattas. Därför tycker jag det är bra att byggpolitiken och bostadspolitiken flyttat in på Finansdepartementet. Bygg- och finanssektorn är kommunicerande kärl. Om inte finanssektorn fungerar och kan leverera krediter både till de som ska bygga och de som ska köpa bostäder fungerar inte byggmarknaden heller. Så jag tycker det är en väldigt bra portfölj.
Nu när du blivit lite varm i kläderna. Vilka frågor tycker du är de mest akuta och viktigaste för dig att ta tag i som bostadsminister?
– Jag vill gärna se att vi har ett balanserat byggande över tid och slipper de stora svängningarna i byggtakt som vi sett tidigare. För att åstadkomma det måste vi se till att det finns tillgång till finansiering. Men också se till att vi ser över reglerna för att effektivisera byggprocessen och kapa både tid och pengar där det är möjligt. Sedan är det naturligtvis viktigt som miljöpartist att byggsektorn blir en del av det fossilfria och hållbara Sverige som vi vill bygga.
Är investeringsstödet en effektiv åtgärd för att få fart på byggandet?
– Det är viktigt för att vi ska få ett varierat byggande där vi bygger för alla. Inte bara för dem som har tjockast plånböcker. Investeringsstödet är ett sätt att se till att det kommer ut lägenheter med rimliga hyror.
Flera partier vill att det ska bli en nedtrappning av ränteavdraget. När tror du det kan komma att genomföras?
– Vi vill inte se avskaffandet av ränteavdragen som en enskild åtgärd utan som en del i ett större paket. Ibland är det en missuppfattning i debatten att man bara ska göra en enda sak och låta allting annat stå opåverkat. Vi tror det är bättre att göra det i en helhet och vi måste ha tålamod och ta fram beslutsunderlag som behövs för att fatta kloka beslut. Det kommer inte att ske, tror jag, i början av mandatperioden utan möjligen i slutet.
Har kreditrestriktionerna med exempelvis det skärpta amorteringskravet haft önskad effekt?
– De har lett till att vi har fått en sundare amorteringskultur. Det var rätt oroande tidigare när skulderna steg närmast okontrollerat och vi avvek från resten av världen i och med att vi började få amorteringsfria lån som blev en standard på den svenska lånemarknaden. Nu har vi återinfört amortering som en grund i den svenska ekonomin och i med det bygger vi upp en större motståndskraft i hushållens ekonomi. Det tror jag är bra inte minst för att vi inte ska få ett väldigt brant fall i byggandet om konjunkturen vänder och vi får en ekonomisk kris. Det är värt att komma ihåg nittiotalskrisen när finansmarknaden vek och det gjorde att byggandet minskade med 80 procent på ett år. Nu är vi bättre rustade att klara störningarna i ekonomin och det tror jag att även byggsektorn ska vara glada för.
Är det inte en risk att kreditrestriktionerna och osäkerheten kring ränteavdragen slår mot investeringarna och bromsar nyproduktionen av bostäder?
– Kreditrestriktioner har så klart en viss effekt i närtid men en långsiktigt positiv effekt eftersom det skapar stabilitet. Jag ser det som en försäkring för framtiden. Det kan ha påverkat byggsektorn men inte så mycket som en del debattörer vill hävda. Vi har haft en väldigt stark ökning av utbudet av nybyggda lägenheter som jag tror har haft en större påverkan på byggsektorn.
En del som tecknade sig för nyproducerade lägenheter innan kreditrestriktionerna ändrades har nu svårt att få lån. De kan inte säga upp avtalet och kan inte låna. De sitter i en rävsax. Finns det något som ni kan göra för att underlätta för dem som kommit i kläm?
– Det är en väldigt olycklig situation så klart. Den typen av låsningar är väldigt olyckliga i ekonomin. Där skulle jag vilja att byggbolagen var mer generösa och försöker ge människor en chans. Jag ser ju att nu när man börjar anpassa priserna finns det en stor efterfrågan hos en stor grupp konsumenter. Inte till de allra högsta prisnivåerna men till lite justerade priser.
Är det sunt att en bostadsutvecklare kan sälja till projekt innan de ens har bygglov för fastigheten?
– Det är en marknadsmodell som har fungerat tidigare så länge priserna stigit och räntorna sjunkit. Nu är vi är i ett annat läge där vi har stabila priser på bostäder och räntorna kan ju knappast sjunka lägre. Och då tror jag att man behöver se över sin affärsmodell.
Vad har du för budskap till den som är ung idag och vill köpa sin första bostad men som inte har möjlighet att göra det med de nya reglerna?
– Tittar man tillbaka ett decennium så är det som verkligen har försvårat att priserna har skenat i storstadsområdena. Nu har vi en mer stabil utveckling. Investeringsstödet är en åtgärd där vi ser till att det kommer ut tiotusentals lägenheter till rimligare hyror.
Nu har du blivit nominerad till språkrörsposten i Miljöpartiet. Och mycket tyder på att du blir vald. Hur ska du hinna med att vara bostadsminister, finansmarknadsminister och språkrör på samma gång?
– Vi har ju haft partiledare med flera portföljer tidigare. Det är inte okänt i svensk politik. Det bygger på att man kan delegera och har bra medarbetare. Jag är så klart ödmjuk inför uppgiften. Om kongressen väljer mig till språkrör skulle jag bli glad och tacksam för den möjligheten. Vi har kort tid på oss att ställa om samhället för att klara klimatutmaningen och då känns det spännande att vara en del av att hitta de lösningarna.
Vad kan ni göra för att få mer hållbarhet inom byggbranschen?
– Vi måste fokusera mer mot själva byggtiden och byggprocessen. Där vet vi att en ganska stor del av byggnadssektorns klimatavtryck ligger. Vi behöver tänka på allt från bränslet i dumpern till val av byggmaterialet och hela kedjan tills vi har ett färdigt hus på plats. Det finns väldigt mycket vi kan göra.
Kommer du snickra en altan i sommar?
– Jag har villa men ingen altan. Vi har en uteplats där jag tycker om att sitta. Det passar mig utmärkt. Men jag är glad att den som drömmer om att bygga en altan får chansen att göra det utan onödigt krångel.
Slutligen är det något du vill skicka med till byggbranschen som du tycker är angeläget?
– Lägg ännu mer fokus på hållbarhetsarbetet. Nu ser vi hur människor blir mer medvetna och gör aktiva val. Den utvecklingen kommer till bostadssektorn också. Och även vi från politiken kommer ställa krav på att man är en del av lösningen. Om man inte förstår det som byggföretag så tror jag att man i värsta fall kommer slås ut från marknaden. Där hoppas jag att vi kan jobba tillsammans.
FAKTA:
Bakgrund i korthet: Per Daniel Bolund, född 3 juli i Hässelby Stockholms kommun. Utbildad biolog med examen från Stockholms universitet och Stirling University. Den 3 oktober 2014 utsågs han till finansmarknads-, konsument- och biträdande finansminister. När den nya regeringen tillträdde 21 januari 2019 blev Bolunds uppdrag finansmarknads och bostadsminister samt biträdande finansminister. Han är även nominerad till att efterträda Gustav Fridolin som Miljöpartiets språkrör.
Ålder: 47 år
Familj: Sambo tre barn.
Bor: I villa i Stockholm
Intressen: Basket, odling, vara ute i naturen.
