47 procent av alla byggarbetare använder inte sin utrustning fullt ut.Som orsak anger de att skyddsutrustningen är jobbig att bära med sig och att man helt enkelt inte ser några risker med att strunta i den.
Detta framgår av en ny rapport om arbetsplatssäkerhet.
Enligt en ny rapport från Skydda, ett företag som erbjuder produkter, rådgivning och utbildning inom arbetsplatssäkerhet, så skadas en byggarbetare var 30:e minut. Totalt sker cirka 6000 olyckor varje år på svenska byggarbetsplatser. 34 procent klassas som allvarliga och av dessa leder 60 procent till någon form av medicinsk invaliditet.
I rapporten ”Säker arbetsplats 2019” har skyddsombud och byggnadsarbetare, totalt 700 personer, fått svara på frågor om arbetsplatssäkerheten i byggbranschen.
– Vi har inte hittat några studier där man går på djupet och tar reda på varför olyckorna inträffar. Vi hoppas att vår rapport kan bidra till mer kunskap om hur vi kan motverka skador på svenska byggarbetsplatser, säger Mikael Hansson, vd Skydda.
Rapporten visar att finns det en bristande säkerhetskultur på många byggarbetsplatser. Varannan byggarbetare (47 procent) använder inte sin personliga skyddsutrustning fullt ut. I många fall handlar det om att utrustningen upplevs ansträngande och jobbig att bära med sig (36 procent), att de underskattar riskerna med att strunta i vissa skydd (36 procent) samt att de påverkas av att de inte har rätt kunskap om hur viss utrustning ska användas (25%). 23 procent uppger också att det slarvas med skydd bland kollegorna och att det finns många på bygget som inte använder skyddsutrustning.
– Nästan hälften av alla byggarbetare känner sig inte fullt skyddade. Det tycker vi är allvarligt, säger Mikael Hansson. Anställda på mindre företag, med färre än 50 anställda, är överrepresenterade. De mindre företagen orkar och hinner inte driva säkerhetsfrågorna på samma sätt som de stora bolagen.
Enligt rapporten så framkommer också att kvinnor upplever att skyddsutrustning inte fungerar lika väl, vilket ser ut att leda till att en lägre andel kvinnor använder skyddsutrustningen fullt ut jämfört med männen. 52 procent av männen svarar att de använder skyddsutrustningen fullt ut jämfört med 44 procent av kvinnorna.
Vid frågor kring specifika skydd tycker kvinnorna generellt att skydden är mindre väg fungerande. Till exempel så anser 52 procent av de manliga byggarbetarna att deras hjälm är mycket väl fungerande, medan bara 37 procent av kvinnorna tycker det.
De vanligaste skadorna är fallskador, skärskador och skador som uppstår vid arbete med handhållna verktyg.
– Något som vi tycker sticker ut i rapporten är att byggarbetarna ligger närmare verkligheten än skyddsombuden när det gäller att beskriva de vanligaste olyckorna. De är med i det dagliga arbetet och vet vad som händer ute på arbetsplatserna, konstaterar Peter Linder, försäljningschef på Skydda.
Något annat som Skydda undersökt är vilka som bär huvudansvaret för att säkerhetsrutinerna följs på en arbetsplats.
– Ett resultat som vi tycker sticker ut i undersökningen är att en av fem byggnadsarbetare anser att de inte har ett egenansvar att följa säkerhetsrutiner, säger Peter Linder.
Byggnadsarbetarna pekar ut skyddsombud och chefer med arbetsmiljöansvar som ansvariga för att byggarna och hantverkarna följer säkerhetsrutiner och regler på arbetsplatsen. 48 procent anger detta svar.
Den som har näst störst ansvar är platschefen/projektledaren enligt 38% av byggarbetarna. Bara 20 procent menar att de har ett eget ansvar.Trots att den största delen av ansvaret för säkerhetsarbetet ligger på skyddsombuden, enligt byggnadsarbetarnas svar, så upplever skyddsombuden att de inte kan leva upp till det ansvaret. Bara en av fyra (26 procent) skyddsombud upplever att de kan påverka sin organisation i mycket stor utsträckning. 62 procent menar dock att de kan påverka i ganska stor utsträckning.
En tredje frågeställning gäller bristen på utbildning och kunskap. Rapporten visar att det finns ett starkt samband mellan hur mycket utbildning som byggarbetarna har fått och i vilken utsträckning de använder sin skyddsutrustning. Hela fyra av fem (80 procent) byggarbetare anger att de skulle vilja ha mer utbildning om personligt skydd.
– Vår rapport visar att det saknas en säkerhetskultur på många håll i byggbranschen. Om vi ska lyckas öka säkerheten och minska antalet olyckor i branschen måste ledningsgrupperna på svenska byggföretag jobba mer med säkerhetskulturen i hela företaget, från cheferna till brukarna. Säkerhet är trots allt en attitydfråga. Skyddsombuden måste också känna att de har större mandat att påverka, säger Mikael Hansson.
