Testbädd, tydlighet och tidsplaner

I slutet av förra året invigdes Biomedicum i Solna.
Med sina 65 000 kvadratmeter är forskningsanläggningen en av Europas största.
Laboratoriet är byggherren Akademiska Hus enskilt största byggprojekt någonsin, som stod klart före utsatt tid och till en lägre kostnad än beräknat.

Biomedicum i Solna är ett av Europas största forskningslabb inom medicin med plats för upp till 1 600 forskare och övrig personal vid Karolinska Institutet, KI.

Byggnaden, på totalt 65 000 kvadratmeter, sträcker sig över elva våningar och målet med Biomedicum har varit att skapa en byggnad med spetsteknologi för världsledande experimentell forskning.

I Biomedicum samlas flera vetenskapliga discipliner för första gången under ett tak och målet med byggnaden är att främja samarbete över institutionsgränserna. Att samlas under ett tak innebär exempelvis att det blir möjligt att dela på utrustning, men också att det blir lättare att byta erfarenheter och idéer.

Laboratoriet är byggherren Akademiska Hus enskilt största byggprojekt någonsin. Det stod dessutom klart ett halvår före utsatt tid enligt hyreskontrakten och till en lägre kostnad än beräknat, cirka en halv miljard under de budgeterade två och en halv miljarder kronor.

Tommy Stjernfeldt, projektledare på Akademiska Hus, har varit med från de allra första diskussionerna 2010 och nu sett projektet gå i mål.
– Det har gått som tåget, säger han.

Men för att ett tåg ska rulla kräva mycket bakomliggande arbete.
– Det gäller att ha en detaljerad tidplan som man får alla inblandade att fokusera på. I planen ska man kunna se allt framför sig och sedan ska alla följa den hela vägen.

Akademiska Hus har listat en rad framgångsfaktorer, varav några är: rätt organisation i ett tidigt skede, gemensam upphandlingsprocess med generalentreprenören (i det här fallet Skanska) och senare även med underentreprenörerna, kontinuitet i hela personalstyrkan, målstyrning, ekonomisk uppföljning, tydliga beslutsvägar, tidigt inplanerade besiktningar för att redan då upptäcka eventuella fel, och se till att alla i alla led är engagerade och jobbar för projektets bästa.

– I det här fallet var det också oerhört viktigt att se till att ha med folk som har erfarenhet av labbprojekt och de speciella installationer som krävs. Över 26 olika medier är installerade i Biomedicum, säger Tommy Stjernfeldt.

Biomedicum består av 26 stycken labb-kvarter, på 1 000 kvadratmeter vardera. De innehåller omfattande installationer, samtidigt som de ska vara flexibla och kunna anpassas efter pågående forskning.
– Det är en föränderlig verksamhet, därför användes bland annat systemväggar.

För att tydliggöra hur det ska se ut och för att alla yrkesgrupper skulle få pröva sig fram byggdes en provhall upp i skala 1:1 på campusområdet.
– Det fungerade som en testbädd. Där kunde alla inblandade gå in, inklusive hyresgästerna, se hur det blev och komma med förslag på ändringar. Det var i hallen vi kunde göra om och göra om tills det blev bra. Det är där vi gjorde felen.

Mock-ups användes även för andra delar, exempelvis fasaden.
– Det är ett stort projekt med många upprepningar. Kunde vi spara 10 kronor på något som skulle göras på 100 000 ställen, så blir det till slut en miljon, det är värt att tänka på.

I projektet var det också stort fokus på tidsplaner och tidigt upprättades beskedstidsplaner, det vill säga när hyresgästen måste ge ett visst besked.
– Det är klockrent att jobba på det sättet. Alla har god framförhållning och är på tå.

Var fjortonde dag stämdes tidsplanen av och två dagar före varje sådant möte skickade entreprenörerna in sina avstämda tidsplaner.
– Då kunde mötena ha fokus på lösningar, och vi behövde inte lägga tid på att beskriva situationen.

Under bygget av Biomedicum valde Akademiska Hus att satsa extra mycket på arbetsmiljö och säkerhet för de som bygger.
– Vi fokuserade på attityder och hur man beter sig. Vi vill få bort machoattityd och dålig inställning.

Bland annat hölls seminarier för alla yrkesarbetare där man tittade på en film om en olycka och med efterföljande diskussion. Personer från projektledningen deltog alltid.

– Men det räcker inte med seminarier, utan vi höll stenhårt på det där med attityder. Såg vi till exempel klotter i hissen stoppade vi bygget och ställde frågan ”är det här acceptabelt?” säger Tommy Stjernfeldt.
Han uppskattar att totalt 10 000 yrkesarbetare har passerat bygget, och cirka 500 på plats som mest.

Byggstarten var sommaren 2013 och utmaningar under byggtiden var bland annat att spränga ut 80 000 kubikmeter berg utan att störa laboratorierna i husen i närheten.

Byggnaden ligger tre meter under grundvattennivån. Detta löstes av Skanska genom att platsgjuta ett stort tråg där de byggde bottenplatta, väggar och valv. Nästa steg var att montera den prefabricerade stommen av stål och håldäcksplattor.

Sommaren 2016 var det tätt hus. Det var efter det som man började med hyresgästanpassningen, något som skulle göras så sent som möjligt i processen.

30 november invigdes Biomedicum och bandet klipptes av Karolinska Institutets prorektor Karin Dahlman-Wright.

– Jag är stolt och glad över att få ha varit med på det här bygget, som faktiskt blir mitt sista som projektledare. Det är verkligen unikt och det känns speciellt av flera orsaker. Jag har faktiskt abstinens och saknar processen när man får vara med om ett sådant bygge, säger Tommy Stjernfeldt, som nu gått över till att jobba som senior rådgivare på Akademiska Hus.

 
Fakta: Biomedicum