Totalt omkom 44 personer på arbetet 2017. Sju av dessa jobbade inom byggverksamhet.
3610 personer inom byggindustrin drabbades av arbetsolyckor som ledde till sjukskrivning, och 623 av arbetssjukdomar.
Det gör bygg till en av de mest olycks- och skadedrabbade branscherna tillsammans med transport, tillverkning och jord-skogsbruk, enligt Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik för 2017.
Inom byggverksamhet anmäldes 3610 arbetsolyckor med sjukfrånvaro som följd förra året. 3482 av de drabbade var män och 128 kvinnor. Jämför man antalet drabbade per 1000 sysselsatta hamnar byggverksamhet på tredje plats i olycksstatistiken med 10 drabbade per 1000 sysselsatta. Transport ligger i topp (15) och sedan hamnar tillverkningsindustrin (11).
Enligt Arbetsmiljöverkets rapport är arbetsolyckor, sett över alla branscher, betydligt vanligare bland män, och de flesta olyckorna beror på att man förlorar kontrollen över fordon eller handverktyg. Unga män (16-24 år) har den allra högsta olycksfallsfrekvensen.
Arbetstagare och egenföretagare anmälde under 2017 10 231 arbetssjukdomar till Försäkringskassan. Inom byggverksamhet anmälde 623 personer arbetssjukdomar. Här ligger branscher som tillverkning, offentlig förvaltning och vård och omsorg i topp.
Den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar är organisatoriska och sociala faktorer (36 %) och ergonomiska belastningsfaktorer (36 %) så som tunga lyft. Arbetssjukdomar är vanligare bland kvinnor.
När det gäller just arbetssjukdomar, sett över alla branschen, minskade dessa med 13 procent 2017 jämfört med året innan. Den kraftiga nedgången är den stora överraskningen i Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik för 2017.
– Minskningen av anmälda arbetssjukdomar är inte enkel att förklara. 2017 hamnade vi på samma nivå som för 2012. Först nästa år går det att avgöra om minskningen ska ses som ett trendbrott eller inte. Det kan vara fråga om en generell minskad benägenhet att anmäla arbetssjukdomar, men det kan också vara så att arbetsmiljön på sina håll har blivit aningen bättre. Vi kan i nuläget bara konstatera att det ser ut som det gör – inte varför det ser ut så, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys.
Under 2017 inträffade 44 dödsolyckor i den svenska arbetskraften, 33 bland arbetstagare (varav två kvinnor) och 11 bland egenföretagare (varav en kvinna). Sju dödsolyckor inträffade bland utländska medborgare i samband med arbete i Sverige, och fyra personer omkom i arbetsmarknadsåtgärder eller i andra aktiviteter som inte räknas som förvärvsarbete. Sju av de omkomna arbetade inom byggverksamhet.
De branscher som hade flest dödsfall i arbetsolyckor är jord- och skogsbruk (12), transport och magasinering (8), byggverksamhet (7) och tillverkning (6). Räknar man samman årssiffrorna (2008-2017) för dödsfall är bygg den gren där flest fått sätta livet till på arbetet, 94 stycken. Den näst farligaste branschen är jord- och skogsbruk med 82 dödsfall under perioden.
Förlorad kontroll av fordon, fall av person samt ras av material är de vanligaste dödsorsakerna.
Siffror ur rapporten:
- 121 950 arbetsskador anmäldes totalt i Sverige under 2017
- 33 043 arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro (13 725 kvinnor, 19 318 män)
- 65 820 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro (35 477 kvinnor, 30 343 män)
- 10 283 olyckor på väg till eller från arbetet (6 771 kvinnor, 3 512 män)
- 10 231 arbetssjukdomar (6 360 kvinnor, 3 871 män)
- 44 anmälda arbetsolyckor med dödlig utgång (3 kvinnor, 41 män). 11 dödsolyckor bland arbetstagare som inte ingår i den svenska arbetskraften
Rapporten omfattar anmälda arbetsskador – arbetsolyckor och arbetssjukdomar – under 2017 och täcker hela arbetsmarknaden. Statistiken bygger på de anmälningar som gjordes till Försäkringskassan och redovisas bland annat uppdelat på kön, ålder och näringsgren.
