Hur ska nuvarande bostadskris snabbt kunna lösas samtidigt som vi skapar långsiktigt hållbara miljöer? Vad kommer vi att ångra att vi inte tog hänsyn till när vi längre fram tittar i backspegeln? Ja det var frågor som ställdes under det seminarium som IQ Samhällsbyggnad höll under tisdagen i Almedalen.
För närvarande är det många som behöver någonstans att bo och byggnadstakten är den snabbaste sedan 60-talet och miljonprogrammets dagar. Bostadsbristen finns inte minst bland unga, nyanlända och äldre och behovet av ekonomiskt överkomliga bostäder är därför stort. Men nu är också tiden att ställa om till en mer hållbar stadsutveckling ur såväl ett miljömässigt som ekonomiskt och socialt perspektiv.
IQ Samhällsbyggnad är en medlemsorganisation för företag och organisationer i samhällsbyggnadssektorn med fokus främst på forskning och innovation.
– Visionen är att ta Sverige till en tätposition inom hållbart byggande, berättade Eva Schelin, vd för IQ Samhällsbyggnad.
Men hur skapar vi då gröna, hållbara och inkluderande städer, när vi samtidigt måste bygga snabbt? Hur säkerställer vi helheten?
Den panel som fick ta sig an dessa frågor bestod av Linus Johansson, vvd Stockholmshem, Anna Sander, huvudprojektledare Rosendal, Uppsala kommun, Jimmy Bengtsson, vd Veidekke Sverige och Göran Cars, professor i samhällsplanering, KTH, med Helena Blomqvist – journalist, som moderator.
Den största faran menade Linus Johansson, vvd Stockholmshem är att det saknas höjd i byggandet. Vi måste ha en vision, hur vill folk bo?
Anna Sander, huvudprojektledare Rosendal menade att vi också måste ta vara på våra erfarenheter. Hon exemplifierade med just Rosendal, där byggandet sker etappvis, och man har möjlighet att utvärdera innan nästa tar vid.
Göran Cars såg en uppenbar risk i att vi ”förtätar ihjäl oss” som även Jimmy Bengtsson, vd Veidekke Sverige delade. Den senare oroades av att infrastrukturen inte hänger med och Göran Cars höll med.
– Vi har haft separata processer för infrastruktur och bostadsbyggande och då hänger de inte ihop. Det här är något man måste sätta press på kommunerna att komma till rätta med.
Linus Johansson påpekade att man kanske också måste ta beslut som kan vara lite känsliga i bostadsbristens Sverige, som att exempelvis riva för att få en förbättrad infrastruktur.
Vad ska man då tänka på för att inte i framtiden behöva ångra att det som snabbt byggdes inte blev så genomtänkt?
Här lyftes det offentliga rummet fram som extremt viktigt för det hållbara boendet. Och då särskilt när man bygger bostäder som är ekonomiskt överkomliga, eller där kvadratmeterpriset gör att man får bo på en liten yta.
– Vi ska skapa stadsdelar där människor trivs, och känner att här vill jag bo, sade Göran Cars.
För att komma fram till hur vi ska bygga smart finns år 2020 minst en miljard statliga kronor för forskning och innovation inom samhällsbyggnadssektorn. Hur dessa ska användas för att på bästa sätt ge kunskap och driva utvecklingen hade panelen flera tips på, bland annat innehållande framtidsspaning.
– Vi måste spana framtid om vi ska bygga attraktiva städer. IQ Samhällsbyggnad har här en jätteviktig uppgift, menade Göran Cars.
Anna Sander lyfte fram en helt annan sak.
– Många av de problem som uppstår i byggprocessen idag beror just på regelkrockar. Det behöver därför forskas kring hur vi får fram ett enhetligt regelsystem.
Hur forskningen ska komma branschen till del? Ja, här måste man helt enkelt se till att det blir av, menade Anna Sander. Kanske genom att tilldela projektet någon som för upp innovationer och forskning och ser till att det diskuteras i ledningsgrupper.
Avslutningsvis fick panelen svara på vad man i framtiden kommer att gläda sig åt att ha löst redan nu.
”Att vi äntligen efter många års prat började samarbeta”, ”att vi lyfte hela branschen genom att plocka in fler yrkesgrupper” och ”att storskalig segregation kommer att leda till förskräckelse”, var några av svaren.
Ett konkret tips från Anna Sander, baserat på hennes erfarenheter från bland annat Rosendal, Uppsala kommun, får dock avsluta sammanfattningen kring seminariets frågeställning om hur man skapar ett hållbart samhälle.
– Ett bra utgångsläge är att utgå från barnen i samhället. Bygger man bra för barn, då blir det oftast bra för alla.
