Helt nya städer alternativ till förtätning

Förtäta befintliga bostadsområden eller bygga nya städer?

Den frågan diskuterades på Sveriges Byggindustriers seminarium ”Så leder satsningar på infrastruktur till fler bostäder”.

– Jag ser ingen logik i att vi inte bygger nya städer, säger Göran Cars, Professor i stadsplanering, KTH, som presenterade en färsk rapport om koppling mellan infrastruktur och bostäder.

Om samhället vill skapa incitament för att öka bostadsbyggandet är infrastruktursatsningar en av tre möjligheter, där de andra två heter produktionsstöd och subventioner.  Infrastrukturens värde ligger i att den skapar tillgänglighet.
”Platser som legat perifert eller otillgängligt kan genom infrastruktursatsningar få en tillgänglighet som innebär att de får en potential för bostadsbyggande”, skriver Göran Cars i sin rapport ”Infrastruktur som medel för att öka bostadsbyggandet”, som han tagit fram på uppdrag av Sveriges Byggindustrier.

– Mark i sig är inte attraktiv för bostäder om den inte är tillgänglig.

Att förtäta redan attraktiv och tillgänglig mark är ett enkelt sätt att få fram nya bostäder, men det är inte alltid lyckat, enligt Göran Cars.

– Förtätning kan skapa förskräckliga mönster som inte harmonierar med den befintliga bebyggelsen.

Göran Cars lyfter fram ett alternativ till förtätning – nämligen helt nya städer.  Han hänvisar till att det under 1700 och 1800-talet växte fram många nya städer i Sverige, men de senaste hundra åren har inga nya städer anlagts. Kiruna, där Cars är ansvarig för stadsflytten, är undantaget. Städerna kan byggas längs befintliga infrastrukturstråk.

– Med den befolkningsökning vi har måste vi våga väcka tanken.

Argumenten för nya städer är många, enligt Cars. Man kan skapa sociala och ekologiskt hållbara lösningar och bygga attraktivt där infrastrukturen redan finns. Mellan Stockholm och Uppsala skulle kunna vara en lämplig plats.

”I praktisk verklighet måste vi, om nya städer ska anläggas, söka lägen som redan har eller som kommer att få en god tillgänglighet till väg- och järnväg.” Detta eftersom det kan vara svårt att finansiera nya städer om inte nödvändiga infrastrukturfinansieringar kan finansieras med andra medel än de som krävs för att bygga bostäder.

Göran Cars menar inte att den ena lösningen ska utesluta den andra. Han lyfter också lyckade exempel på förtätning genom infrastruktur. Stockholmsbågen, en tvärförbindelse mellan Stockholms läns södra och norra delar, är ett utmärkt exempel på hur vi kan använda infrastrukturen som en motor för bostadsbyggande.

– Denna infrastrukturlänk skulle kunna bidra till ett betydande bostadstillskott, såväl i form av förtätning av befintliga stadsdelar men också genom möjligheten att etablera helt nya stadsbildningar. 

Culture Casbah i Rosengård, Malmlö, är ett annat förtätningsprojekt där man använt infrastrukturen för att öka tillgängligheten – och därmed marknadsintresset. ”Från att vara segregerande blir stadsdelen snarare integrerande genom att fysiskt och funktionellt knyta ihop Rosengård med den omgivande staden”, konstaterar Göran Cars.

I paneldebatten möttes Göran Cars förslag om nya städer av både ris och ros.

– Det saknas inte städer i Sverige. Det saknas bostäder. Vi ska förtäta och utveckla det vi har på ett effektivt sätt istället för att skapa nytt, menar Nancy Mattsson, chef för projektutveckling på JM. Kista, till exempel, är provocerande grönt. Vi måste skapa en täthet – och det gör vi inte med nya städer. 

Emma Hult, Bostadspolitisk talesperson, Miljöpartiet, är inte helt främmande för tanken.

– Jag tror på nya städer. Men Sverige är ett stort land och förutsättningarna ser olika ut i olika delar. Vi behöver alla olika lösningar. Jag tror även på förtätning. Folk vill bo där folk bor.

Hon tog också till färgskalan för att illustrera förtätningens fördelar.