Myten om den introverte ingenjören lever än hos många och möjligen är det en orsak till att ingenjörsyrket är ett bristyrke idag, skriver Jonas Jonsson, vd Iterio.
För att rätta till det anser han bland annat att branschen måste bli bättre på att marknadsföra sig själv, att utbildningarna måste bli bredare och att det behövs fler utbildningsplatser.
Sverige är i stort behov av kvalificerad arbetskraft. Inte minst ingenjörer och specifikt inom samhällsbyggnad finns flera bristyrken framöver. Kommande kullar nyexaminerade som sökt sig till dessa områden kommer av allt att döma landa i en ljus arbetsmarknad.
Samtidigt hör man ibland uppfattningen, inte minst bland de unga, att ingenjörsyrket skulle innebära begränsade karriärvägar och långsam löneutveckling. Att ingenjörer verkar vara en ganska tråkig yrkesgrupp. Introverta, vanligen män, som verkar leva och sova i sin märkesbeströdda studentoverall djupt försjunkna framför sin dator.
Kort och gott – att ingenjör skulle vara ett tråkigt yrkesval helt enkelt. Myten om den introverte ingenjören lever än med andra ord hos många. Möjligen är det en orsak till att ingenjörsyrket är ett bristyrke idag. Och att så få tjejer söker sig till ingenjörsutbildningarna.
Nu omfattar förstås ingenjörer ett brett yrkesspann. Men om jag tittar på den grupp ingenjörer som idag jobbar inom vårt område, som tekniska konsulter inom infrastrukturområdet, kan jag konstatera några saker:
Tjejerna blir glädjande nog fler inom tekniska yrken – även om det går långsamt. Löneskillnader mellan könen minskar.
Än fler ingenjörer kommer krävas framöver – inte minst behöver vi ta tillvara de nyanländas yrkeserfarenheter bättre.
De korta tvååriga arbetstillstånd som idag ges skapar onödig byråkrati och handläggningstiderna på Migrationsverket är ofta långa.
Den introverte ingenjören lyser med sin frånvaro – ingenjörer inom samhällsbyggnadsområdet måste ha både intresse och kunskap om digitalisering och kommunikation. Helt enkelt för att man jobbar självständigt och att man behöver samverka med andra i projekten i hög grad. Man måste kunna förklara och berätta för andra för att slutresultatet ska bli så bra som möjligt.
Många karriärvägar – Ingenjörer som söker sig till samhällsbyggnadsområdet landar i en bransch som har både bredd och djup. Brett för att samhällsbyggnad kräver en bred förståelse hur olika områden samverkar. Samtidigt är det smalt genom att det också krävs specialistkompetens inom t.ex. miljö eller trafikområdet som öppnar för en specialistkarriär om man så vill.
Inkluderande arbetsmiljö – som arbetsgivare måste man idag vara mer flexibel än tidigare vad gäller arbetstider och arbetsinnehåll. Alltför stora arbetsgivare har mindre möjligheter att kunna erbjuda frihet under ansvar och aktivt kunna ta tillvara på alla medarbetares feedback på det sätt som ett mindre bolag kan.
Överlag måste helt enkelt branschen bli bättre på att marknadsföra sig själv. Teknikintresset hos de unga måste fångas upp mycket tidigare och att det erbjuds tillräckligt breda utbildningar som kan agera sluss in i mer specialiserade inriktningar senare.
Likaså behövs fler utbildningsplatser och ett långsiktigt arbete för att öka söktrycket till ingenjörsutbildningarna. Många som examineras som ingenjör kommer att jobba i yrken som inte fanns när de började studera, vilket kan spä på glappet mellan förväntningar och kunskapskrav i yrket.
Det handlar heller inte alltid om lönen, även om det utan tvekan är en viktig faktor. Idag är till exempel löneläget för nyutexaminerade från Väg och Vatten-utbildningen på andra plats i löneligan bland ingångslöner.
Så det finns möjligheter som ingenjör, men också utmaningar för branschen.
Jonas Jonsson,
vd Iterio
