Med bostadsmålet i sikte

Under 2016 påbörjades 7 150 bostäder i Stockholms stad, vilket innebär att målet för året överträffats med cirka 20 procent.
– Just nu växer Stockholm i en hög takt vilket är fantastiskt roligt. I stora delar av staden kommer det att byggas nya bostäder, vilket ger förutsättningar att också satsa på skolor, förskolor och idrottsplatser, säger Jonas Claeson, byggeneral i Stockholm Stad.

Det långsiktiga målet för bostadsbyggandet i Stockholms stad är 140 000 nya bostäder mellan 2010 och 2030.
Delmålet är att bygga 40 000 av dessa under perioden 2014-2020. Det motsvarar ett snitt om 6 667 påbörjade bostäder per år under den perioden.

Under 2016 byggstartades 7 150 nya bostäder.
– Det är mycket bra siffror, det är rekordnivåer, säger Jonas Claeson, byggeneral i Stockholms stad.

Antal färdigställda bostäder var 4 818 bostäder under 2016, och den siffran förväntas öka under de kommande åren eftersom det finns många byggstartade projekt.
– Vi kommer att fortsätta hålla en hög och jämn takt.

Prognosen ser bra och stabil ut, och det finns egentligen inga orosmoln som gör att bostadsmålet inte kommer att nås.
– Det enda skulle vara om det sker någon omvärldsförändring som vi inte kan påverka. Men om det händer så får vi tänka om.

Hur ska ni se till att Stockholm växer på ett bra sätt?
– Vi har en nära och bra dialog med de olika byggaktörerna och stadens förvaltningar jobbar kontinuerligt med att utveckla sina processer. Kvantiteten och den höga takten skapar också utrymme för kvalitet.

Finns det någon risk att kvaliteten försämras när man bygger mycket i snabb takt?
– Nej, vi ska komma ihåg att det är långa processer, det som nu byggstartas är resultaten av många års planering. Det gäller dessutom att utforma processerna så att risken för dåliga projekt minimeras.

Han tillträdde rollen som byggeneral, eller stadsutvecklingsstrateg som det står på visitkortet, i oktober förra året.
– Den första tiden har varit mycket lärorik och intensiv. Jag har varit ute och träffat många aktörer och jag har även fått nya perspektiv på hur Stockholm stad arbetar med olika exploateringsprojekt.

Han är utbildad planeringsarkitekt och jobbade tidigare på stadsbyggnadskontoret där han de senaste åren har varit enhetschef på planavdelningen.

Vilken är din roll i bostadsbyggandet i Stockholm?
– Jag ska fungera som ett smörjmedel både inom Stockholms stad och mellan förvaltningarna och utomstående aktörer. Det kan vara frågor som respektive förvaltning inte kan lösa på, utan det måste till ett samarbete mellan flera förvaltningar. Jag träffar också byggaktörer och ta reda på vad Stockholms stad kan göra för att ytterligare främja bostadsbyggandet, se om det är några frågor vi kan hjälpa till att lösa. Det är också många som hör av sig till oss när de fastnat i någon del av projektet. Vi gör vad vi kan för att lösa det och tar med oss kunskapen till framtiden.

Har du något aktuellt exempel?
– Radartornet i Bällsta, som sätter stopp för flera planerade byggen av höga bostadshus. Vi sitter vi ner tillsammans med Luftfartsverket just nu för att hitta en lösning.I hans jobb ingår också styrning av stadens stora projekt, att se till att projekten följer stadens regler och strategier.

Hur var situationen när du tillträdde?
– Det var en tacksam tid att börja på. Det fanns mycket som var uppbyggt redan av tidigare generalen Torleif Falk, till exempel arbetssätt för hur vi skulle arbeta med uppföljning av statistik för bostadsmålet.

Vilken kunskap förde du med dig in i jobbet?
– Framförallt kunskap om PBL och om planeringsprocessen. Jag har också ett brett kontaktnät både inom staden och med utomstående aktörer.

Hur är det att jobba med bostadsbyggandet, en fråga som alla berörs av?
– Spännande och utmanande. Bostadsbyggandet driver mycket av stadens övriga utveckling och jag känner stort ansvar inför det och tycker också att det är ett privilegium att få vara en del av stadens utveckling. På jobbet är det alltid full fart och det tar aldrig slut på utvecklingsmöjligheter.

Vilka utmaningar finns det?
– Samarbetet mellan staden och staten kunde vara enklare, det finns en del utmaningar i regelverket, exempelvis när det kommer till riksintressen.

Finns det några utmaningar för dig personligen?
– Att avgränsa sig för att hinna med rätt saker, det vill säga att välja rätt frågor att jobba med just nu. Jag antar att det kommer med erfarenheten och jag lär mig fortfarande. Förhoppningsvis kommer jag att jobba med de här frågorna under många år, och kommer att lära mig vilka frågor jag ska prioritera.

Siffror från Stockholms stads Årsrapport för bostadsmålet 2016:

7 150 bostäder påbörjades under 2016 (Definition av påbörjad är att bottenplattan gjutits eller motsvarande åtgärder vidtagits.)

4 818 bostäder färdigställdes under 2016. Antalet färdigställda bostäder förväntas öka under kommande år.

500-600 bostäder per år levererar de stora stadsutvecklingsprojekt
Under 2016 påbörjades 915 bostäder i följande stora projekt:
Norra Tornen,182 bostäder, byggherre är Oscar Properties
Kromosomen, 272 bostäder, byggherre är Ikano Bostad
Enzymet 1, 202 bostäder, byggherre är Veidekke Bostad AB
Analysen, 259 bostäder, byggherre är Einar Mattsson Projekt AB

1 059 bostäder påbörjades i Älvsjö, som är det stadsdelsnämndsområde där flest bostädet påbörjades.
Enskede-Årsta-Vantör kommer på andra plats med 1 018 och Hässelby-Vällingby på tredje plats med 850 bostäder.

964 bostäder färdigställdes på Östermalm, följt av Hägersten-Liljeholmen (950) , och Bromma (604).

10 616 bostäder markanvisades under år 2016 och aldrig förr har så många bostäder markanvisats i Stockholm. Av dessa är antalet hyresrätter 5 189 – motsvarande 49 procent – vilket också är ett nytt rekord.