Större delen av Uppsalahems planerade bygge vid Mikaelskyrkan behöver inte tillstånd enligt kulturmiljölagen, det slår Kammarrätten fast i en ny dom.
Tillståndet kan därför varken beviljas eller avslås, eftersom det inte behövs.
Nu hänvisas ärendet tillbaka till Länsstyrelsen för ny handläggning.
Uppsalahem ansökte om tillstånd hos Länsstyrelsen i Uppsala län enligt kulturmiljölagen, KML, för att bygga ett flerbostadshus och lokaler för förskola och andra verksamheter inom planområdet Mikaelskyrkan med omgivande park.
I april 2015 avslog Länsstyrelsen ansökan och förde bland annat fram att om Uppsalahems ansökan beviljas kommer tillgängligheten till parken liksom det visuella intrycket påtagligt att begränsas.
Uppsalahem överklagade först till Förvaltningsrätten, som gick på Länsstyrelsens linje, och senare till Kammarrätten.
Där yrkade de i första hand att Kammarrätten skulle bifalla ansökan och i andra hand att de skulle definiera den avgränsade kyrkotomten.
Uppsalahem menar att det är fel att utgå från att hela Mikaelsplan är kyrkotomt och att parken anlades i samband med uppförandet av kyrkan betyder inte att hela parken ska anses som kyrkotomt.
Dessutom innebär ett bifall till deras ansökan inte att kyrkans kulturhistoriska värde minskas eller förvanskas.
Kammarrätten går delvis på Uppsalahems linje.
De konstaterar att begreppet kyrkotomt är vagt och att det saknas vägledning och praxis i hur begreppet ska tolkas.
Kyrkan uppfördes före utgången av 1939 och Uppsalahems planer på en anslutningsbyggnad till Mikaelskyrkan är att anse som en sådan ändring som alltid kräver tillstånd.
Men rätten anser att hela Mikaelsplan inte är kyrkotomt, bland annat eftersom vegetationen runt kyrkan inte ger stöd för att hela parken ska anses vara kopplad till kyrkobyggnadens funktion och miljö.
Det innebär att den bebyggelse som är planerad enligt ansökan till stora delar inte omfattas av KML.
Det i sin tur betyder att frågan om tillstånd är en helt annan än den som prövades av Länsstyrelsen och Förvaltningsrätten.
Ärendet visas därför åter till länsstyrelsen för ny handläggning.
Enligt kulturminneslagen, KLM, får kyrkobyggnader och kyrkotomter som tillkommit före utgången av år 1939 inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen.
I fråga om kyrkobyggnad krävs alltid tillstånd för rivning, flyttning eller ombyggnad.I fråga om kyrkotomt krävs alltid tillstånd för utvidgning av tomten, samt för uppförande eller väsentlig ändring av byggnader, murar, portaler eller andra fasta anordningar på tomten.
En kyrkobyggnad definieras i lagen som byggnader som före 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och samma datum ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.
Begreppet kyrkotomt definieras i samma bestämmelse som ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats.
Källa: Kulturminneslagen
