Viktoria Edelman, advokat och delägare på Andersson Gustafsson advokatbyrå, svarar på frågor om de juridiska turerna kring motorvägsbron i Södertälje.
Har en beställare eller byggherre rätt att häva ett ramavtal/kontrakt om det visar sig att företagare/ägare/vd har begått brott och dömts efter att kontraktet skrevs?
Det är i första hand en fråga om vad parterna har avtalat om. Om det i avtalet finns en klausul som ger beställaren rätt att häva kontraktet/ramavtalet vid sådant förhållande så har beställaren rätt att häva kontraktet.
Upphandlingslagarna LOU och LUF innehåller idag inte några bestämmelser om hävning av redan ingångna kontrakt. I lagförslagen till nya LOU och LUF som förväntas träda i kraft vid årsskiftet finns bestämmelser om avslutande av kontrakt i förtid. Förslagen innebär bl.a. att en upphandlande myndighet ska se till att kontrakt och ramavtal som ingås efter upphandling innehåller villkor som gör det möjligt att avsluta kontraktet eller ramavtalet bl.a. om leverantören vid tidpunkten för beslutet att tilldela kontraktet eller att ingå ramavtalet befann sig i någon av de situationer som avses i 13 kap. 1 § LOU/LUF och borde ha uteslutits från upphandlingen enligt den bestämmelsen. Villkoren för att avsluta kontraktet eller ramavtalet ska anges i något av upphandlingsdokumenten. Enligt 13 kap. 1 § LOU/LUF ska en upphandlande myndighet utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten, genom kontroll enligt 15 kap. LOU/LUF eller på annat sätt, får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar organiserad brottslighet, bestickning, bedrägeri, penningtvätt eller finansiering av terrorism, terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet eller människohandel. Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en person som ingår i leverantörens förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera leverantören.
Byggbranschens standardavtal AB 04 och ABT 06 innehåller inte någon bestämmelse som ger möjlighet för en beställare att häva ett entreprenadkontrakt till följd av att entreprenörens företagare/ägare/vd har begått brott och dömts efter att kontrakt tecknats.
Har en beställare skyldighet att kontrollera det företag som de handlar upp?
Nej, varken bestämmelserna i LOU och LUF eller i det nya lagförslaget anger krav på upphandlande myndighet/enhet att kontrollera om upphandlat bolag eller dess företrädare har begått eller dömts för brott.
Trafikverket dömde ut en av entreprenörens underentreprenör för dåligt svetsjobb. Får beställare påverka vilka ue deras upphandlade entreprenör anlitar?
Ja. Det är enligt LOU och LUF möjligt att ställa krav på att underentreprenörer ska uppfylla samma krav som gäller för entreprenören så länge kraven inte strider mot någon av de grundläggande EU-rättsliga principerna. Kraven måste dock framgå av förfrågningsunderlaget och vara en del av parternas kontrakt.
Enligt AB 04/ABT 06 har beställaren rätt att häva kontraktet om entreprenaden har försenats så att den inte kan färdigställas inom kontraktstiden och förseningen inte beror på omständigheter som ger rätt till tidsförlängning eller om entreprenören inte utfört kontraktet kontraktsenligt och avhjälpande inte sker. Beställaren kan således ställa krav på kontraktsenligt utförd entreprenad och på så sätt krav på underentreprenörer.
Har beställaren skyldighet att löpande kontrollera arbetet som utförs eller räcker det med en slutbesiktning?
Varken LOU och LUF eller lagförslaget innehåller någon skyldighet för en beställare att följa upp avtal och t.ex. kontrollera en entreprenörs arbete innan slutbesiktning. Enligt bestämmelserna i AB 04/ABT 06 har beställaren rätt att utöva den kontroll över entreprenaden som beställaren anser är lämplig bl.a. genom att utse kontrollant som kontrollerar arbetena eller genom att genomföra förbesiktning för att bedöma kontraktsenlighet av ett visst arbete. Beställarens kontroll innebär inte någon inskränkning av entreprenörens ansvar för att entreprenaden utförs kontraktsenligt. Någon skyldighet för beställare att kontrollera entreprenörens arbete innan slutbesiktningen finns inte.
Hur brukar kostnadsbilden se ut i ett sådant här projekt? Vem får betala notan för förseningar och extraarbete?
Vem som får betala notan beror på vad parterna har avtalat om. Entreprenören ansvarar enligt AB 04/ABT 06 för att utföra entreprenaden kontraktsenligt. Om entreprenaden försenas till följd av brister i utfört arbete är det enligt AB 04/ABT 06 entreprenörens ansvar att avhjälpa bristerna och bära kostnaderna för felavhjälpandet. Entreprenören är även ansvarig för skador på entreprenaden på grund av fel och även andra följdskador som uppkommit till följd av felet i enlighet med bestämmelserna i AB 04/ABT 06 om skadestånd. Om en beställare istället väljer att häva återstående arbeten i entreprenaden för att utförda arbeten inte är kontraktsenliga har beställaren enligt AB 04/ABT 06 rätt att av entreprenören få ersättning för den kostnadsökning som uppkommer pga hävningen och den skada som hävningen orsakar beställaren, t.ex. för de merkostnader som uppkommer för att en ny entreprenör ska avhjälpa fel och färdigställa entreprenaden. Om entreprenadens försenas som en följd av detta kan entreprenören bli skyldig att utge förseningsvite om avtalet innehåller ett sådant avtalsvillkor. Enligt AB 04/ABT 06 har beställaren utöver vitet inte rätt till skadestånd för förseningen av entreprenaden. Entreprenören kan i sin tur vända sig mot underentreprenören och i enlighet med sitt avtal med underentreprenören kräva vite om förseningen beror på underentreprenören.
Det är normalt sett inte möjligt att teckna försäkring för att erhålla ersättning för ett felaktigt utförande, varför försäkringsbolagen inte ersätter kostnader för det merarbete som uppkommer då fel i utförande av en entreprenad måste rättas till. Däremot kan det vara möjligt att från försäkringsbolagen genom ansvarsförsäkring få ersättning för de följdskador som uppkommit pga fel. Försäkringsbolagen har vanligen ett undantag i ansvarsförsäkringar för viten och försäkringsbolagen ersätter därför inte de viten som entreprenören eller underentreprenören har att betala till sin respektive beställare.
