I de flesta av Sveriges kommuner är kommunala bostadsbolag och kommunen en av de största aktörerna inom bygg- och bostadsmarknaden. Det är inte bara bostäder utan även skolor, förskolor, förvaltningslokaler, servicehus och mycket mer.
Men vilket ansvar tar kommunerna för att byggnaderna inte bara är energieffektiva i brukandefasen utan att de även upphandlas på ett sådant sätt att de bästa lösningarna ur hållbarhetssynpunkt väljs i byggfasen? På vilket sätt vägs miljöbelastningen in när det gäller konstruktion och materialval?
I Växjö har vi en tydlig ambition att se byggnadens totala miljöbelastning, från val av material till brukande. Idag pekar forskningen på att tunga konstruktioner i betong innebär en miljöbelastning innan byggnaden tas i bruk, som är lika stor som byggnadens miljöbelastning under hela dess livslängd.
För att värna om miljön har därför Växjö valt att i största möjliga mån välja lätta konstruktioner, det vill säga att man bygger i trä istället för i betong. Det minskar byggnadens totala miljöbelastning med upp till 25 1) procent utan att ge avkall på några krav vad gäller ljudisolering, komfort eller brand. Sett ur ett livscykelperspektiv kan stora vinster för miljön göras genom att bygga i trä. Dessutom är det många gånger både snabbare och billigare.
Växjös kommunala bolag hade som målsättning att 25 procent av all nybyggnation år 2015 skulle utgöras av trähus. Den målsättningen uppnåddes. För 2020 har vi höjt ambitionen ytterligare och har satt målet till att hälften av alla kommunala byggnader ska uppföras i trä.
Ett viktigt led i vår ambition att bygga på mindre miljöbelastande sätt i Växjö kommun är att involvera privata byggherrar. I samband med markanvisningar lyfts därför frågan om kommunens träbyggnadsstrategi. Kommunala bolag kan gå före och visa att tekniken fungerar och att kalkylerna håller. Det ger privata byggherrar exempel på nära håll när de ska välja teknik och material.
Ska man minska miljöpåverkan ytterligare kan man välja att isolera med glasull tillverkad av återvunnet glas. Den har samma isolerförmåga som annan mineralull och är obrännbar, men ingår i ett större kretsloppstänkande där vi måste förstå att utnyttja restprodukter på ett effektivare sätt.
Som stora aktörer på bygg- och bostadsmarknaden har kommunerna ett ansvar att gå före och visa att det går att minska miljöpåverkan när vi nu står inför ett stort uppdämt behov av att bygga bostäder.
Vi har ett ansvar gentemot kommuninvånarna och gentemot naturen. Är tekniken och metoderna kostnadsneutrala eller billigare menar jag att vi inte bara har ett ansvar utan även en skyldighet att välja konstruktioner i trä istället för betong där detta är möjligt.
Catharina Winberg
Styrelseordförande Växjö kommunföretag AB (VKAB)
1) IVA: Klimatpåverkan från byggprocessen, juni 2014/IVL; Byggandets klimatpåverkan, jan 2015; Folkhem: Världens första EPD-hus, Sep 2015
