Idag träder nya regler om kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser i kraft.
Målet när länsstyrelserna inte längre ska pröva överklagade kommunala beslut om detaljplaner är att korta handläggningstiden med 3-4 månader.
– Det återstår att se vad tidsvinsten blir i praktiken, säger Erika Ekman, rådman vid Mark- och miljödomstolen i Nacka, som förberett sig på en ökad målhantering.
Riksdagen beslutade i våras om ändringar i plan- och bygglagen. Beslut som fattats av en kommun om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelse ska inte längre överklagas till länsstyrelsen utan direkt till mark- och miljödomstolen. Syftet är att få en effektivare plan- och byggprocess. Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.
När ett led kapas, från normalt fyra till tre instanser, är förhoppningen att handläggningstiden ska minska med uppskattningsvis 3-4 månader.
– Det finns säkert kloka tankar bakom förslaget att ta bort en instans, bland annat att renodla länsstyrelsens roll under planprocessen. Men samtidigt är det svårt att sia om hur den nya ordningen kommer att slå i verkligheten. För oss blir det en delvis ny roll. Länsstyrelserna har gjort ett viktigt och bra utredningsarbete. Vi vet inte vilket underlag vi får och hur mycket merjobb det innebär för oss när vi ska göra egna utredningar och inte längre får beredda ärenden från länsstyrelsen, säger Erika Ekman, rådman på Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
Mark- och miljödomstolen i Nacka är en av landets fem miljödomstolar, och den som hanterar flest detaljplanemål. Här kommer hanteringen att öka från cirka 100 till uppskattningsvis 150-180 mål per år. För att möta den ökade målhanteringen har Nacka tingsrätt förstärkt med bland annat ett tekniskt råd, cirka en juristdomare och cirka två beredningsjurister.
De mål som Mark- och miljödomstolen prövar kan delas upp i fastighetsmål, miljömål och plan- och byggmål. Man handlägger både mål som startar i domstolen, till exempel tillståndsärenden i miljömål och mål som överklagas dit.
– Länsstyrelserna prioriterade generellt detaljplaneärenden, men vi har även många andra mål med hög prioritet varför det inte är lika självklart att prioritera överklaganden av detaljplaner. Dessutom är vi en domstol och kan inte prioritera på samma sätt som länsstyrelserna, säger Erika Ekman.
FAKTA
PBL-överklagandeutredningen har redovisat en uppskattad fördelning av målen på respektive mark- och miljödomstol.
Med den av utredningen redovisade fördelningen kommer domstolen vid Nacka tingsrätt hantera cirka 150 mål per år (35 procent), domstolarna vid Växjö tingsrätt och Vänersborgs tingsrätt hantera cirka 110 mål per år vardera (25 procent) samt domstolarna vid Umeå tingsrätt och Östersunds tingsrätt cirka 30 mål vardera per år (7 procent).
Den totala ökningen vid mark- och miljödomstolarna kommer att uppgå till cirka 140 mål per år. Ökningen per mark- och miljödomstol med ovanstående fördelning medför att domstolen vid Nacka tingsrätt tillförs cirka 50 nya mål, domstolarna vid Växjö tingsrätt och Vänersborgs tingsrätt vardera cirka 35 nya mål och domstolarna vid Umeå tingsrätt och Östersunds tingsrätt vardera cirka 10 nya mål.
Källa: Proposition 2015/16:55 En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser
