Med den ena foten inom elitfotbollen.
Och den andra i byggbranschen.
Christer Fursth lyckades kombinera två karriärer.
– Jag var den sista spelaren i Hammarby som hade ett vanligt jobb parallellt med fotbollen, säger Christer som idag är distriktschef på Peab.
Christer Fursth har en elitkarriär inom fotbollen bakom sig. SM-guld med Hammarby, fotbolls-OS i Barcelona 1992 och proffsspel med tyska 1 FC Köln finns på meritlistan.
Idag är han distriktschef på Peab med ansvar att utveckla bostadsprojekt i ABC-området.
Trots att det var elva år sedan Christer Fursth lämnade Hammarby och avslutade sin fotbollskarriär pratar han gärna fotboll med Byggvärlden. Han är fortfarande ett välkänt ansikte på Årsta IP, Hammarbys träningsanläggning, och det blir många kära återseenden när vi träffas där för en intervju.
”Men tjenare Christer”, möts vi av direkt när vi anländer. Det är den gamla hammarbyprofilen Mats ”Matte” Werner, som hälsar glatt. Han skojar och tycker det är passande att Christer ska bli intervjuad i en byggtidning. ”Han är bra på att skruva”, säger han och tillägger snabbt att det handlar om Christers frisparkar. Christer kontrar med att Matte var en hejare på att knäcka näsor.
Inne i klubbhuset blir det snack med grabbarna om veckans match. Stämningen är hjärtlig på Årsta, minnena många och de elva åren verkar ha krymp rejält.
– Det är nog det här jag saknar mest med fotbollen, säger Christer Fursth. Att träffa grabbarna, snacka och spela kort. Jag kan till och med sakna bussresorna till bortamatcherna. Det är vägen till målet som är roligast.
Christer Fursth började sin fotbollskarriär som knatte i Örebro SK. Han debuterade i ÖSK:s A-lag 1987 och i allsvenskan 1989. Parallellt med sitt fotbollsspelande läste han 4-årig teknisk linje och blev gymnasieingenjör.
– Jag fick jobb på BPA i Örebro, som senare köptes upp av Peab. Jag började som utsättare på anläggningssidan. Jag har gått den långa vägen.
Idag är han distriktschef i Stockholm och jobbar med projektutveckling av bostäder. Annedal, Sollentuna, Södertälje är några av orterna han verkar på idag. Även Gotland ingår i hans distrikt.
Peab och fotboll har alltid varit en given kombination för Christer Fursth. När han lämnade Örebro för Helsingborgs IF fick han jobb som kalkylator på Peab i Helsingborg. När han sedan skrev på för Hammarby 1998 stod dörren till Peabs kontor i Stockholm öppen. Det är bara under proffsåren i Köln, som dessvärre saboterades av en knäskada, som Christer inte jobbat.
Hur har det gått att kombinera fotboll på elitnivå med en civil karriär?
– Jag har haft sådana tjänster, exempelvis som kalkylator och inköpare, att jag kunnat styra mina tider, och jag har jobbat 75 procent. Oftast var jag på jobbet klockan sex på morgonen. Vid halv tiotiden åkte jag och tränade och kom sedan tillbaka till jobbet vid halv tvåtiden för att jobba fram till klockan sex. Det blev långa dagar och ofta sjudagarsvecka eftersom vi tränade på lördagar och hade match på söndagar, men jag har alltid tyckt om att ha mycket att göra. Jag vill inte gå och såsa utan vill få ut mer av dagen. Dessutom är jag uppvuxen med att man ska ha ett ”riktigt” jobb.
Christer var den enda i Hammarby som jobbade vid sidan om. Hans disciplin och ihärdighet imponerade på lagkamraterna.
– Vi andra, som inte jobbade, tyckte att det där verkade ganska tufft och betungande. Men vi var också lite avundsjuka på Christers driv, säger Hasse Eskilsson, Bajenprofil och före detta lagkamrat till Christer som av en slump dyker på Årsta IP under intervjun.
Även på planen var Christer Fursth känd för att vara en slitvarg. Hans löpstyrka och vassa inlägg med vänsterfoten var hans främsta vapen. Målmedvetenheten och vinnarskallen räckte också långt. Bland annat till ett SM-guld med Hammarby 2001.
Endast två spelare finns kvar i Hammarbys A-lag från åren då Christer Fursth spelade där. Det är Kennedy Bakircioglu och Pablo Piñones-Arce. Trion har många minnen och framgångar ihop.
– Christer hade varit med länge inom fotbollen när jag kom till Bajen. Jag minns honom som en riktig vinnarskalle som ville göra allting perfekt. Han hade bra inställning och en fantastisk vänsterfot, som han visste hur han skulle utnyttja, säger Pablo Piñones-Arce.
Pablo och Kennedy minns också en annan av Christers egenskaper.
– Han kunde vara ganska grinig på planen. Han var bra på att provocera motståndarna, och det var ju bra för oss, säger Kennedy.
Christer erkänner att han gillade att försöka få motståndarna ur balans. Men ibland fick hans tjuvnyp fel effekt.
– En gång ställde jag mig på Thomas Ravellis fötter i samband med en hörna och sa till honom att han var dålig i luftrummet. Men det fungerade bara som tändvätska och Ravelli gjorde en kanonräddning med en hand efter det, skrattar Christer.
Christer Fursth gjorde sin sista träning med Hamamrby den 21 november 2003. Efter det ville han bort från fotbollen.
– Jag ville få distans till fotbollen, som jag hållit på med hela livet, för att sedan se hur mycket jag skulle sakna den. Det var tufft att begrava fotbollsspelaren Christer Fursth. Halva min identitet försvann. Men faktum är att jag inte saknade fotbollen så mycket. Jag valde att satsa på mitt arbete istället och har kunnat avancera där efter fotbollskarriären. Jag går alltid in hundra procent för det jag gör.
Är det något du tagit med dig från fotbollen till byggchefsjobbet?
– Det är väl min målmedvetenhet och att man måste kämpa för att nå framgång. Man måste göra det jobbiga och tunga för att uppskatta det roliga. Det är vägen till målet som är roligast. Allt är heller inte lika svart och vitt på jobbet som inom idrotten. Jag har även lärt mig att se grå nyanser.
Vilket är laget i ditt hjärta?
– Det är svårt att säga. Alla klubbar har betytt olika saker för mig och jag hade inte velat vara utan någon period. I Örebro fick jag min fotbollsfostran och med dem debuterade jag i allsvenskan och i landslaget. I Helsingborg trivdes jag jättebra och fick bland annat spela i Uefa-cupen. Med Hammarby vann jag SM-guld, vilket gjorde att vi också fick spela i Champions League. Det är olika kapitel i min fotbollshistoria. Idag följer jag alla mina gamla klubbar, men tyvärr hinner jag sällan gå på fotboll.
Även om fotbollskarriären är avslutad så lägger Christer mycket tid på idrotten genom att stötta sina barns intressen.
– Det känns jätteviktigt för mig att kunna betala tillbaka till familjen nu. Min fru fick ställa upp jättemycket när jag alltid var borta.
Idag spelar sonen fotboll och tennis, och dottern tillhör Sverigetoppen i tennis i sin åldersgrupp. Det innebär mycket träningar, långa resor och frånvaro från skolan.
– Men det går att kombinera flera karriärer. Allt handlar om planering.
Är det någon som vet så är det Christer Fursth!
FAKTA
Namn: Christer Fursth.
Ålder: 45 år.
Bor: Tyresö.
Familj: Fru Kristina, dottern Frida 14 år och sonen Fredrik 12 år.
Intressen: All idrott, men främst fotboll och tennis.
Fotbollsklubbar: 1975-1994 (75-86 pojk- och ungdomslagen) Örebro SK, 1995-96 Helsingborgs IF, 1997-98 1 FC Köln, 1998-2003 Hammarby IF.
Meriter: 4 A-landskamper, 20 OS-landskamper och deltagande i OS i Barcelona 1992, SM-guld med Hammarby 2001.
Yrkeskarriär: 4-årig teknisk linje i Örebro, började som utsättare på BPA 1990, som 1993 köptes upp av Peab. 1995-96 kalkylator på Peab i Helsingborg, 1998 började Christer på Peab i Stockholm där han haft roller som kalkylator, inköpare, projektledare, arbetschef och distriktschef.
