Här är fem exempel på hur svenska byggföretag tagit hjälp av utländsk kompetens när de haft svårt att hitta personal.
Edward Wojciechowski är utbildad byggingenjör från Polen. Efter att ha jobbat som arbetsledare i hemlandet, flyttade han till Sverige för tre år sedan. Orsaken: bättre arbetsmarknad. Trodde han i alla fall. Den första tiden gick åt till att lära sig språket och att söka en massa jobb.
— Det jag fick var mest tillfälliga anställningar som snickare eller svarvare, säger han.
Men det ser nu ut att förändras.
— Jag har, via ett bemanningsföretag, fått arbetsuppgifter som liknar en arbetsledares, säger Edward Wojciechowski.
Jessica Löfström, vd på bemanningsföretaget Expandera Mera som hyr ut Edward Wojciechowski, menar att Edwards fall inte är unikt.
— Vi har slussat ut många, många ingenjörer med ”konstiga namn” under årens lopp som sökt 100- tals arbeten utan att få napp innan de kommer till oss, säger hon.
Det har dock blivit bättre de senaste åren och enligt Jessica Löfström visar uppföljningar på företagets verksamhet att både den rekryterade och den rekryterande ofta är nöjda.
Edward Wojciechowski anser att utländska ingenjörer kan göra nytta i den svenska byggbranschen.
— Vi kommer med nya erfarenheter. Samtidigt är det ingen större skillnad på själva jobbet som arbetsledare, bara för att man jobbar i ett nytt land. Man måste veta samma saker och kunna läsa samma ritningar, sammanfattar han.
Indien hjälper Skanska
Indien kan vara närmare än du tror. Åtminstone om du bor i ett hus byggt av Skanska. För fyra år sedan startade nämligen företaget ett samarbete med indiska ingenjörer.
— Bakgrunden är bland annat att arbetskraften här hemma inte räckte till, förklarar Per-Ola Jönsson, chef för Skanska Teknik.
Idag är det ungefär 30 indiska ingenjörer som är anställda av Skanska. Men målsättningen är att utöka antalet till ungefär 70 personer. Dessutom vill man utöka arbetsområdena.
— Fram till idag har vi använt oss av indiska byggingenjörer men vi vill vidga samarbetet till anläggning också, förklarar han.
I Sverige är det framförallt inom projektet Moderna Hus som de indiska ingenjörerna varit inblandade. Enligt Per-Ola Jönsson rör det sig om cirka 50 byggnader.
— Men antalet ökar hela tiden, säger han.
Tysk-danskt samarbete
Johannes Truschel är inte bara tysk och anställd på företaget Bilfinger Berger. Han är också vd för konsortiet MCG och därmed för största entreprenaden vid ett av Sveriges största byggprojekt: Citytunneln i Malmö.
— Sverige ligger lite före Tyskland på många områden inom byggbranschen, till exempel i miljöfrågor. Dessutom är det ett smidigare arbetsklimat här. Det är mer rakt på sak, säger han.
Johannes Truschel har jobbat i Sverige i cirka fyra år. Om ungefär ett år tar projektet med Citytunneln slut för hans del. Men han hoppas stanna kvar här även efter det. Bilfinger Berger, som är ett av de tre företagen bakom MCG, siktar nämligen på att utveckla sin verksamhet i stockholmsområdet.
— Sverige är en intressant marknad. Sedan vet jag inte om det råder en brist på ingenjörer överallt som skulle göra det enkelt för oss. Vad gäller Citytunneln saknades det visserligen svensk kompetens för den verksamhet som materialet krävde, men åker du till Stockholm är det nog annorlunda, säger han.
NCC Polska löste knipan
I och med arbetet med Citytunneln så behövde NCC extra mycket personal. NCC Polska anlitades därmed som en underentreprenör till NCC Construction Sverige och polska medarbetare fick jobb i Malmö.
— Den lösningen har fungerat jättebra. Nu har en stor del av dem som arbetade för NCC Polska fått tillsvidareanställning på NCC Sverige istället, säger Hans Andersson, personalchef för NCC Region Syd.
24 polska medarbetare — arbetsledare, mätare och betongarbetare – har på så sätt fått möjlighet att arbeta vidare i Sverige. NCC Polska är under avveckling, men genom att ta över personalen har NCC kunnat behålla den polska kompetensen i Sverige.
Skanska har en liknande lösning med utbytesprogrammet Nordic Labour Pool där anställda från Polen kan komma till de nordiska länderna för att arbeta. De får tjänstledigt från sin ordinarie anställning och anställs tillfälligt av Skanska Sverige.
Hjälpen fanns i Tjeckien
Svenska Mätcenter med hundratalet anställda behöver fler mättekniker. Men sådana är svåra att finna i Sverige. Dotterbolaget i Tjeckien som bildades förra året har varit ett sätt för Svenska Mätcenter att rekrytera mer personal.
— I början var vi lite rädda för hur de svenska byggarna skulle se på att vi tar hit tjecker som inte kan tala svenska, säger Jacob Strömberg, marknadsansvarig på Svenska Mätcenter.
Men tack vare en svensktalande tjeckisk platsansvarig samt att de tjeckiska mätteknikerna talar engelska så har det gått bra. De inlånade tjeckiska medarbetarna har gjort mätarbeten vid Turning Torso i Malmö, ett hamnbygge i Trelleborg samt för LKAB i Kiruna. I dagsläget arbetar 10-12 mättekniker från Tjeckien hos Svenska Mätcenter och företaget skulle behöva anställa ytterligare 20 mättekniker det kommande året.
— Men nu växer vi på den tjeckiska marknaden, så framöver kommer en del av dem att behövas på hemmaplan.
