— Nyttan med höghastighetståg överstiger investeringarna. För varje satsad krona får man tillbaka 1,15 kronor, sade utredaren Gunnar Malm när betänkandet ”Höghastighetsbanor – ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft”, överlämnades till regeringen under måndagen.
I utredningen konstateras det att två banor bör byggas: Götalandsbanan, som sträcker sig mellan Stockholm och Göteborg, samt Europabanan, mellan huvudstaden och Malmö. I båda fallen rör det sig om separata dubbelspår för persontrafik. Tågen kommer att gå 320 kilometer i timmen.
— Totalt handlar det om cirka 70 mil spår som i så fall ska byggas. Kostnaden uppgår enligt våra beräkningar till cirka 125 miljarder kronor, säger Gunnar Malm.
Finansieringen ska delas mellan staten och EU samt privata och regionala finansiärer. Staten står då för huvuddelen av summan med 59 miljarder kronor.
— För att hantera hela denna gigantiska satsning bör regeringen bilda ett enskilt projektbolag. Tempot kan på så sätt hållas uppe och kostnaderna nere, kommenterar Gunnar Malm.
Gunnar Malm betonar att det finns risker med projektet. Till exempel är anläggningskostnaderna höga.
— Men fördelarna överväger. Höghastighetstågen innebär bland annat att man lättare kan bo i en stad och jobba i en annan. Från Jönköping kan man, när Europabanan är klar, ta sig till både Stockholm och Köpenhamn på ungefär en timme, säger Gunnar Malm.
Betänkandet ska nu ut på remiss fram till den 16 november. Enligt infrastrukturminister Åsa Torstensson är det dock inte troligt att regeringen lägger fram en proposition i ärendet innan valet nästa år.
— I nuläget kan jag bara säga att vi går vidare med ärendet. Det här är en stor sak som man inte beslutar på en lördagsförmiddag, säger hon.
