Landets största <br></br> termos tar form

27 meter ovanför markytan friskar vinden i. Bakom oss passerar Gotlandsfärjorna på väg mot horisonten.
— Tittar man ditåt ser det urtråkigt ut, där är bara industri. Men tittar man däråt är det fantastiskt. Det är kontraster, säger Hans Qvarnström, projektchef på bygget.

Cisternens ytterskal har gjutits med glidformsteknik. Nu håller man på att bygga en arbetsställning högst upp för att kunna gjuta de sista 2,8 metrarna på traditionellt vis. Armeringsjärnen sticker upp ur betongen och visar hur högt väggarna ska nå.

Glidformstekniken, som innebär att gjutningen sker successivt med en gjutform som flyttas uppåt, går snabbt men kräver stora resurser.
— Det pågår dygnet runt tills man är klar. Vi höll på i 10 dygn, vi gick i tvåskift på tolvtimmarspass med ett 50-tal personer per skift. En del är väl lite trötta nu. Speciellt de som gick natt tyckte att det var jobbigt, berättar Hans Qvarnström.

Nackdelen med glidformstekniken är att den är svår att avbryta när man väl har satt igång. Några meter upp på väggen råkade bygget ut för problem.

— Formen stod still för länge, vi var tvungna att vänta in ett moment högre upp. Det ledde till ytliga deformationer som vi nu håller på att reparera, säger Hans Qvarnström.

Skadorna syns som ett knottrigt band på insidan av cisternen och en skrovlig yta på utsidan. På insidan håller två byggnadsarbetare på att spruta på ny betong. Deras arbete och tal ekar inuti cisternen och hörs ända upp till toppen.

Glidformstekniken är relativt ovanlig och gjutningen på Brunnsviksholmen rönte stort intresse.
— Jag hade ett eller två studiebesök om dagen när vi göt. Det var mest interna besök från NCC, bland annat vår vd Tomas Carlsson var här, och lite folk från Aga också, berättar Hans Qvarnström.

NCC har uppdraget att på generalentreprenad bygga cisternens ytterskal. Innerhöljet i stål byggs av YIT. NCC ska även bygga en bro, en väg, en kaj och kontrollbyggnader på totalentreprenad.

När naturgasanläggningen är färdig ska fartyg från Norge och Centraleuropa lasta ur naturgas vid holmen. Via rörledning ska en del naturgas skickas vidare till Nynas, resten ska transporteras via tankbil eller järnväg till användare i Mellansverige och till stadsgasnätet i Stockholm.

Naturgasen måste högst hålla en temperatur av 162 minusgrader, det är nivån när gasen kondenseras till flytande vätska. Samtidigt krymper volymen så att gasen tar 600 gånger mindre plats.

Därför måste cisternen fungera som en jättelik termos. Väggarna ska kläs med isolering mellan den inre tanken och ytterhöljet.

— Man kan säga att det blir Sveriges största termosflaska. Dessutom måste materialet tåla temperaturen. Innercisternen byggs av järn som består av 9 procent nickelstål. Det är ett material som blir segare ju kallare det blir, berättar Kari Elliot, projektchef på Aga.

Anläggningen utanför Nynäshamn är den första naturgasterminalen som byggs i Sverige. Hans Qvarnström tycker att det känns roligt att vara en del av det första bygget.
— Dessutom är det ett äkta anläggningsprojekt. Det har bro, väg, cistern, kaj. Det innehåller det mesta inom anläggningsbranschen utom underjordsarbeten, säger han.

Enligt Aga kommer övergången till naturgas vid Nynas och Stockholms stadsgasnät att leda till minskade koldioxidutsläpp i storleksordningen 100 000 ton per år.