”Underskatta aldrig berget”

För många är Hallandsåsen synonymt med Rhoca-Gil och akrylamid. Tätningsmedlet med det giftiga ämnet läckte ut och förgiftade kor. Flera tunnelarbetare fick nervskador.
— De stod här och injekterade Rhoca-Gil, de stod i halvmeterhögt vatten som pumpades upp i bäcken ovanför. Fyra kor drack i bäcken och två ramlade omkull, berättar byggledaren Per Schraml i tunnelns mellanpåslag.

När skandalen med Rhoca-Gil briserade arbetade han på Skanska som bergsprängare.
— Vi trodde att alla ämnen var godkända någonstans. Men så var det ju inte, berättar han.

En läkarkontroll visade att han hade förhöjda värden av akrylamid i blodet. Dessutom upptäcktes en vibrationsskada i händerna. Då läste Per Schraml till byggingenjör och började jobba som tjänsteman på Banverket.
Nu är det hans uppgift att kontrollera arbetet i tunneln, så att gränsvärdena hålls och tunneln får den kvalitet som Banverket har beställt.
— Vi tänkte aldrig i miljöbanor innan Rhoca-Gil. Det var tråkigt för alla som blev drabbade, men det har fört mycket bra med sig egentligen. Nu blir alla stora projekt miljöprövade, det fanns ju inte förut, säger Per Schraml.

Huvudtunnlarna är nu färdigbyggda till 62 procent. Den 250 meter långa tunnelborrmaskinen driver sig allt närmare Båstad. Samtidigt som tunnelborrmaskinen borrar sig framåt lyfter den betongelement på plats längs väggarna bakom sig. Tekniken kallas lining och används för att täta tunneln.

I den färdiga tunneldelen droppar vatten från väggar och tak. Vita ränder vittnar om att vatten har kalkat av sig på betongen. Alla ljud ekar och metallgången vi går på gnäller högt då och då.

Per Rydberg, Banverkets projektchef, menar att projektet nu håller både tidplan och budget.
— Vi känner oss stolta, vi har lärt oss bemästra de allra besvärligaste förhållanden, säger han.
Utmaningarna i tunnelbygget har framför allt handlat om den omväxlande geologin och den stora mängden vatten.
— Berget här är en urbergshorst, en mycket komplicerad historia med förskjutningar upp och ner. Geologin växlar oerhört snabbt och har väldigt varierande kvalitet. Den här kombinationen av starkt omväxlande geologi, höga vattentryck och mycket vatten finns ingen annanstans i världen, säger Per Rydberg.

De stora vattenmängderna var orsaken till att Rhoca-Gil användes som tätningsmedel för tolv år sedan. Under våren och sommaren 2009 har vattnet saktat ner borrningen, nu ligger man på en genomsnittlig framfart på 100 meter per månad. Som snabbast har man noterat 250 meter per månad.
När vattenflödena är särskilt stora kan tunnelborrmaskinen trycksättas, så att den fungerar som en gigantisk propp i berget.
— Då kan vi injektera mer eller buffra upp bakåt, säger Per Rydberg.
Från början underskattades problemen med Hallandsåsens geologi.
— Det är lätt att vara efterklok, men den här tekniken skulle man naturligtvis ha valt från början, säger Per Rydberg.

Lärdomarna man har dragit av alla problem under byggtiden är flera. Per Rydberg nämner ödmjukhet inför naturlagarna, och vikten av att vara noggrann i undersökningarna och planeringen av bygget.
— På den tiden hade man en annan kunskap än man har i dag. Miljöbalken fanns till exempel inte, säger han.

Dessutom har Banverket lärt sig att lägga mycket krut på miljöuppföljningar och kommunikation med omvärlden.
— Jag känner stolthet för det miljöarbete vi gör. Vi har 800 punkter på åsen som vi följer regelbundet. Och vi har en rätt så kraftig informationsenhet. Det tar lång tid att bygga upp förtroendet för projektet igen, men det tror jag att vi är på god väg att göra, säger Per Rydberg.
Nu försäkrar Banverket att alla kemikalier kontrolleras noggrant.
— Kemikaliegranskningen är extrem, det hänger naturligtvis ihop med vår historia, säger Per Rydberg.

Banverket har också bekostat en utbyggnad av det kommunala vattenledningsnätet så att de hushåll som riskerar att brunnarna sinar när grundvattnet sänks ändå ska få sin vattenförsörjning tryggad. Men trots alla lärdomar drabbades Hallandsåsprojektet av ett nytt bakslag 2003. Vid en provborrning läckte cement ut i Lyabäcken vilket ledde till att ett stort antal fiskar dog.
— Man borrade ett böjt hål, i bananform, uppifrån. Ingen kunde bedöma att berget var så sprickigt, säger Per Rydberg

Stockholms tunnelbyggare väntas dock inte få lika stora svårigheter med berget.
—Tekniskt sett tror jag att de har tätare berg. Men man ska aldrig underskatta naturlagarna. Och de har utmaningar att bygga under vatten istället, säger Per Rydberg.